Inte så enkelt att ge gator namn
Att ge gator och platser namn är ingen enkel sak, åsikterna och påtryckningarna är många. Sedan årsskiftet finns en särskild politisk nämnd som ägnar sig åt saken. På lördagen mötte namngivningspolitikerna Uppsalaborna på Stadsbiblioteket.
- Kungsängen ville de kalla Södra city. Vi fick börja med att tala om att Uppsala inte har något city utan ett centrum, säger Anna-Karin Westerlund (m), ordförande i den nyinrättade namngivningsnämnden.
I dag kallar byggbolagen området för Industristaden och de nya gator och kvarter som tillkommit har fått namn som associerar till verksamheter som funnits där tidigare, som mjölproduktion.
Politikerna bjöd härförleden in byggbolagen till ett seminarium för att diskutera namngivningsproceduren.
- En person kom och han gick efter halva tiden, säger Anna-Karin Westerlund.
Genom historien har gatunamnen kommit till på olika sätt.
- Under medeltiden skedde en spontan namngivning, då fanns inga officiella namn. På 1600-talet ville man stärka kungamakten, exempelvis kom namnet Drottninggatan till för att stärka drottning Kristina, säger Mats Wahlberg, ortsnamnsforskare på ortsnamns och folkminnesarkivet i Uppsala, som föreläste på lördagen när politikerna träffade allmänheten på Stadsbiblioteket.
- I dag är namngivning en het potatis, det är intressegrupper, fastighetsbolag och allmänheten som har åsikter, säger han.
Den nya nämnden, där alla partier är representerade, inrättades för att namngivningsdebatterna blev för långa i kommunfullmäktige.
- Vi kunde Rosénparken ett namn i två timmar. Det blir betydligt billigare med en nämnd som tar besluten i stället, säger Anna-Karin Westerlund.
På nästa möte i november tar man beslut om det nya torget på Dragarbrunnsgatan. Men det ser inte ut att bli någon het fråga.
- Dragarbrunnstorg är i princip de enda förslaget, säger Anna-Karin Westerlund.
Så jobbar vi med nyheter