Teo är nyss fyllda 13 år och skulle egentligen gå i sexan. Om två år eller mindre tar han studenten. Teo, som bor i Stockholm, tillhör nämligen skaran särskilt begåvade barn, och har genom hela sin skolgång hoppat över klasser med jämna mellanrum.
- Det var en bekant som sa att hon trodde att Teo var särskilt begåvad, berättar pappa Lars, som själv är medlem i Mensa.
Lars och hans fru har valt att vara anonyma för att skydda Teo. Det faktum att han är särskilt begåvad har väckt stor uppmärksamhet och dessutom gjort att han ibland har haft problem med att smälta in i olika sammanhang, därför vill de försöka göra livet omkring honom så normalt som möjligt.
- Hans mamma var hemma med honom tills han var i tvåårsåldern, därefter var tanken att han skulle börja i en barngrupp, men det gav inte så mycket.
Teo blev kvar hemma med sin mamma, och blev lovad att få en plats i brittiska skolan där barnen börjar när de är fyra. Det såg han fram emot. Plötsligt visade det sig att den treårige Teo kunde läsa och skriva, något som han hållit hemligt för sina föräldrar.
- Han hade lärt sig det på egen hand, men trodde att han inte skulle få börja skolan om det kom fram att han redan kunde det.
Under hela den första terminen gick det bra. Teo var stimulerad och lärde sig snabbt prata lika bra engelska som de andra, brittiska barnen. Därefter började han bli rastlös och mådde inte riktigt bra. Föräldrarna insåg att Teo behövde större utmaningar och flyttade honom till en skola med dubbelklasser. Teo var uttråkad och när han var sex år tog de hjälp av skolpsykologen.
- Den kontakten har varit oumbärlig och vi har haft stort stöd där. Teo fick göra ett intelligenstest som visade att han hörde hemma i sexan.
Teo avverkade fjärde, femte och sjätte klass på ett år. Han blev mer och mer rastlös och retlig. Han kände inte riktigt att han hörde hemma någonstans, men hade tack och lov en lite äldre kusin som han stod nära och kunde umgås med.
- Det var jobbigt! Skolpsykologen förklarade det som att de andra barnen kör gocart, Teo kör formel 1, och alla loppen ska ske samtidigt på samma bana. Det är inte så konstigt att det blir krockar då, säger Lars.
Teo bytte återigen skola och började i en högstadieskola med spetsmatte och kinesiska på schemat. Då skulle han egentligen ha gått i femman. Men Teo trivdes inte. Undervisningen kändes rörig och ostrukturerad, något som gör honom stressad.
Lösningen blev Sofia Distans, där han genomförde åttonde och nionde klass innan han fyllt tolv. Nu går han en internationell gymnasieutbildning och tillvaron börjar falla på plats. Han tänker bli civilingenjör och har höga planer för framtiden.
- Min fru och jag har ofta blivit ifrågasatta, och många har antytt att det är vi som pressar Teo. Det gör vi inte. Självklart ställer vi krav som alla andra föräldrar, men det absolut enklaste hade naturligtvis varit om Teo hade varit normalbegåvad, konstaterar Lars.
Teo känner sig stundtals ensam, för på det sociala planet är han fortfarande bara 13 år. Han har fått vänner via internet, och han umgås mycket med sin kusin.
- Vi fick välja: Antingen låta Teo gå kvar med de jämnåriga och låta honom bli rastlös, eller flytta upp honom och låta det sociala halta, säger Lars. (TT)