Inte alla uppländska barn kan simma

Ett par hundra femteklassare i länet kan inte simma, trots att det är ett krav i läroplanen. Definitionen av simkunnighet varierar dock mycket mellan olika kommuner.

Joakim Eck och Ludde Johansson ska börja sexan respektive femman. De simmar lugnt i Lyssnaängsbades vatten. Men en femteklassare av femtio i Uppsala klarar inte ens kommunens beskedliga krav på 25 meter.

Joakim Eck och Ludde Johansson ska börja sexan respektive femman. De simmar lugnt i Lyssnaängsbades vatten. Men en femteklassare av femtio i Uppsala klarar inte ens kommunens beskedliga krav på 25 meter.

Foto:

Uppsala2004-07-30 00:00
Till hösten startar Svenska simförbundet ett projekt där alla barn som inte kan simma ska erbjudas gratisundervisning.
- Antalet barn som drunknar har minskat stadigt sedan 1970-talet. Men på senare år har trenden brutits, säger Torsten Nitér, generalsekreterare i Svenska livräddningssällskapet, SLS.
På Svenska simförbundet tycker man sig ha märkt att skolorna satsar mindre på simkunskap.
- Vår uppfattning är att simundervisningen i skolan blivit lidande under se senaste årens besparingar, säger Karin Hellström, utbildningssamordnare på Svenska simförbundet.

Friskolor kritiseras
Läroplanen för grundskolan anger att barnen ska kunna simma när de gått ut femman. I en landsomfattande tillsyn som Skolverket genomförde i våras framkom att trots det kunde 6 procent av femteklassarna inte simma. För Uppland motsvarar det ett par hundra barn.
Skolverket kritiserade så gott som samtliga kommuner och många friskolor i UNT:s bevakningsområde för att det fanns icke-simkunniga elever. Några kommuner, exempelvis Knivsta och Sigtuna, fick också anmärkning för att man inte har praktiska övningar i att hantera nödsituationer i vattnet.
Den fristående Manar Al-Houdaskolan i Uppsala fick kritik för att simundervisningen inte var avgiftsfri. Enligt skolans rektor Khaled Wafai var det dock en frivillig avgift för att täcka en mindre del av busskostnaden.

Definition saknas
Ett problem som både Livräddningssällskapet och Svenska simförbundet pekar på är att det saknas en definition av vad som menas med simkunnighet. I läroplanen står bara att barnen ska "kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten" .
SLS definierar simkunnighet som att kunna hoppa i vattnet så att huvudet täcks och sedan simma 200 meter, varav 50 på rygg. Men i några kommuner, som Uppsala och Tierp, räcker det att kunna simma 25 meter bröstsim för att klassas som simkunnig.
- Vi tycker att det är fel att man inte har en enhetlig definition. Om man använder vårt mått på simkunnighet är det betydligt fler barn som inte kan simma, säger Torsten Nitér.
Enligt Alf Johansson, jurist på Skolverket, återspeglar den vaga formuleringen den allmänna trenden där man gått från att detaljstyra till att ange allmänna mål i kursplanen.
- Men det kan nog bli en diskussion i kommunerna efter Skolverkets tillsyn om vad som är en rimlig nivå.

"Vattenprovet"
För att öka simkunnigheten bland svenska barn kommer Svenska simförbundet att till hösten starta ett treårigt projekt kallat "vattenprovet". Genom simklubbarna ska landets kommuner få möjlighet att låta alla skolbarn testa sina simkunskaper. De elever som inte kan simma ska erbjudas sex gratislektioner. Målet är att alla barn ska klara 200 meter.
- Om man inte har lärt sig simma i femman är risken stor att man aldrig lär sig, säger Karin Hellström.



FAKTA:
Cirka 10 barn mellan 0 och 14 år drunknar varje år i Sverige. Drunkningsolyckor är den tredje vanligaste dödsorsaken bland barn och ungdomar, efter trafikolyckor och självtillfogad skada.
En liten ökning av antalet drunknade barn kan ses de senaste åren.

Källa;Skolverket,Räddningsverket,SLS

Bildtext:
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om