Insulin med plåster
Ett specialdesignat plåster med mikronålar på undersidan kan komma att bli ett nytt smärtfritt sätt att tillföra kroppen insulin. I försök på råttor med diabetes fungerar plåstermetoden minst lika bra som gängse metod att ge injektioner med insulin under huden.
- Fullt utvecklat bör detta sätt att tillföra insulin kunna höjda livskvaliteten, öka följsamheten i behandlingen och därmed också förbättra blodsockerkontrollen för patienter med diabetes, säger apotekare Lina Nordquist vid Institutionen för medicinsk cellbiologi.
Det är väl känt att många patienter med diabetes tycker det är obehagligt att ge sig själva insulininjektioner, inte fullt ut behärskar tekniken att göra det och skulle föredra mer diskreta sätt att få sitt livsnödvändiga tillskott av insulin.
- Det finns alltså ett stort behov av att utveckla enkla, säkra och diskreta alternativ till dagens standardmetod att tillföra kroppen insulin genom injektioner under huden. Förhoppningsvis kan den nya "plåstermetoden" bli ett sådant alternativ, säger Lina Nordquist.
Trots att det nya "insulinplåstret" inte är särskilt mycket tjockare än ett vanligt plåster har det plats för massor av avancerad (mikro)teknik. Dit hör ett litet chip beklätt med mängder av supertunna injektionsnålar, en liten behållare med insulin och en elektriskt styrd "spruta" som genom att värma upp materialet kring behållaren får det att expandera så att insulinet i den pressas ut genom nålarna. Varje nål i chipet är bara någon tiondels millimeter bred, som ett hårstrå ungefär, och 0,4 millimeter lång.
- Det gör inte ont att sätta på plåstret eftersom nålarna bara tränger in i det allra yttersta hudlagret som saknar känselnerver. Men fastän insulinet tillförs så ytligt i huden kan det tas upp av de fina kapillärkärlen och föras vidare till resten av kroppen, säger Lina Nordquist.
I försök på råttor med diabetes har hon undersökt hur väl plåstret klarar att tillföra kroppen insulin och sänka blodsockernivån jämfört med det vanliga sättet att ge insulin som en injektion under huden. Ett par varianter av plåstret, som trycker ut insulinet med olika hastighet, har använts i testerna.
- Genomgående klarade plåstret av att höja insulinhalten i blodbanan och sänka blodsockernivån minst lika snabbt och effektivt som injektionerna under huden. Dessutom gav plåstret en mer pålitlig effekt, med mindre variationer i insulin- och sockernivåer från gång till gång, säger Lina Nordquist.
Om resultaten från råttor skulle gälla även för människor med diabetes skulle ett bara cirka 2,5 gånger 2,5 centimeter stort och cirka 1,5 millimeter tunt plåster räcka för att tillgodose dagsbehovet av insulin.
- Våra försök är visserligen uppmuntrande, men givetvis återstår mycket av fortsatt teknikutveckling och omfattande prövningar på patienter innan vi vet om plåstermetoden blir ett kliniskt användbart alternativ till insulinsprutorna, säger Lina Nordquist.
Att tillföra kroppen insulin är dock långtifrån det enda tänkbara användningsområdet för den nya sortens mikronålsplåster.
- Man skulle kunna tänka sig att använda samma teknik för att ge hormoner som framkallar ägglossning, vissa smärtstillande läkemedel eller erytropoietin, epo, mot blodbrist. Eftersom nålplåstret är enkelt att använda även för gemene man är en annan möjlighet att tillverka plåster med motmedel mot biologiska stridsmedel, skydd mot mjältbrand och liknande. Jag tror dock att vacciner blir ett at de allra största användningsområdena, säger Lina Nordquist.
Studien kring försöken på råttor med det nya "insulinplåstret" har nyligen publicerats i facktidskriften Pharmaceutical Research.
Så jobbar vi med nyheter