Lars Rönnblom har gått in som extern prefekt på Institutionen för neurovetenskap på grund av konflikter och arbetsmiljöproblem.
Det var studenttidningen Ergo som var först med att berätta om planerna på att avveckla Institutionen för neurovetenskap. Enligt Ergo finns ett inriktningsbeslut från rektor Anders Hagfeldt om att institutionen ska upphöra. Enligt uppgifter till UNT ska i så fall verksamheterna införlivas i befintliga institutioner, inget ska försvinna.
Orsaken ska vara långvariga arbetsmiljöproblem, vilket bland annat ska ha lett till att ledningen haft svårt att fatta och genomföra beslut.
Sedan i våras är professor Lars Rönnblom inkallad på rektors uppdrag som extern chef, prefekt, vid institutionen. Han har tidigare varit prefekt inom medicinska vetenskaper.
Vad består arbetsmiljöproblemen i?
– Konflikter har funnits mellan forskargrupper om resursfördelning och inflytande. Detta tror jag är kärnan i problemen. Personliga konflikter uppstår i sådana situationer där sedan ord står mot ord om vad som sagts och gjorts, säger Lars Rönnblom till UNT.
Ett skäl till att rektor valde att sätta in en extern chef ska enlig Ergo vara karaktären på personalärenden vid institutionen.
Vad är det för typer av ärenden?
– Jag kan inte gå in mer i detalj på detta då enskilda personalärenden inte kommenteras, säger Lars Rönnblom.
Enligt honom har stora ansträngningar gjorts redan innan han blev prefekt i våras för att komma tillrätta med problemen.
– Men det har inte gått att komma i mål, varför universitetsledningen tagit krafttag för att ta fram en ny organisation och få en god arbetsmiljö.
Studenter ska enligt Lars Rönnblom inte behöva märka avvecklingen av institutionen och ingen forskargrupp ska behöva splittras.
Institutionen har enligt sin hemsida cirka 150 anställda, omkring 100 forskarstuderande och ett flertal unga så kallade postdoktorer som just disputerat.
Arbetsmiljöproblem och konflikter vid institutionen för neurovetenskap har lett till starka åtgärder från universitetsledningen. Här bedrivs forskning inom fyra områden: Hjärnsjukdomar och trauma, kognition och beteende, neurogenetik och miljö, samt sensorik, motorik och plasticitet.
På hemsidan skriver institutionen att man bedriver "forskning i framkant om hjärna och våra nervceller" och att det är en av vår tids största vetenskapliga utmaningar – med stor betydelse för folkhälsan – att förstå hur vårt nervsystem fungerar och hur sjukdomar där uppkommer.
Här ryms forskning inom sådant som barn- och ungdomspsykiatri, neurokirurgi, neurobiologi och arbetsterapi.
Verksamheten finns vid Biomedicinskt centrum (BMC) och vid olika verksamheter på Akademiska sjukhuset.
Rektors beslut ska tas i december.