Om vi felaktigt tror att något vi just ätit innehåller mycket kalorier äter vi mindre av annat än vi annars skulle ha gjort.
Det visar forskare vid Uppsala universitet i en ny studie, som publiceras i den nätbaserade facktidskriften Obesity.
I studien fick tolv unga friska normalviktiga kvinnor vid fyra frukosttillfällen äta en bestämd mängd av en kaloririk eller kalorifattig yoghurt, varpå de efter en halvtimmes uppehåll serverades bröd, vindruvor och muffins.
Vid två frukostar fick deltagarna yoghurt märkt med rätt kaloriinnehåll. Vid övriga två angavs felaktigt att högkaloriyoghurten var kalorifattig och lågkaloriyoghurten var kaloririk.
Både före och efter varje frukost skatta deltagarna sina hungerkänslor och togs prover för att mäta bland annat blodsocker, insulin och ”hungerhormonet” ghrelin.
Informationen om kaloriinnehållet saknade betydelse för hungerkänslorna eller socker- och hormonnivåerna. Däremot sågs tydliga effekter på hur mycket kvinnorna fortsatte att äta. När de ätit lågkaloriyoghurt som de trott var högkaloriyoghurt valde de att äta mindre mängder bröd, vindruvor och muffins jämfört med när de ätit korrekt märkt lågkaloriyoghurt.
Däremot åt deltagarna inte mer efter att ha ätit felmärkt jämfört med rättmärkt högkaloriyoghurt. Det tolkar forskarna som att man inte gärna äter mer om man känner sig mätt, oavsett hur många kalorier man tror sig ha ätit.