Inkomstklyftorna ökar i Uppsala
Var tjugonde invånare i Uppsala län har minst 80 procent av sin inkomst från sociala ersättningar. Andelen marginaliserade personer i länet har ökat kraftigt sedan början av 90-talet. De som tjänar minst tjänar allt mindre och de som tjänar mest allt mer.
De "marginaliserade" personer som under lång tid lever på bidrag, har ökat mellan 1993 och 2006, trots flera år av god tillväxt. Med "marginaliserad" menas personer som under tre år i rad fått bidrag som uppgår till minst 80 procent av deras disponibla inkomst. Bidragen det handlar om är arbetsmarknadsstöd, sjukpenning, förtidspension, bostadsbidrag och socialbidrag.
Sedan 1993 har andelen marginaliserade bland befolkningen i åldrarna 22 till 64 år ökat från 3,9 till 6,0 procent 2006. Ökningen är särskilt tydlig bland unga och bland kvinnor. I Uppsala län har ökningen gått från 3,1 procent till 5,2 procent. Uppsala län var i början av 90-talet det län med minst andel marginaliserade personer, men nu är marginaliseringen mindre i Jönköpings, Kronobergs och Hallands län.
Störst är utanförskapet i Örebro, Gävleborgs och Norrbottens län, där 7,2 procent av invånarna har mer än 80 procent av sin disponibla inkomst från sociala ersättningar.
Antalet marginaliserade personer i Sverige ökade från 186 000 år 1993 till 305 000 år 2006.
Samtidigt visar undersökningen att inkomstfördelningen blivit allt ojämnare de senaste 15 åren, dvs att de som tjänar mest tjänar allt bättre medan de som tjänar sämst tjänar allt sämre. Sverige och Finland är de enda två länder i OECD där ökningen av inkomstklyftan översteg tolv procent under perioden 1995-2000.
Swedbank bedömer att ökningen har avstannat under 2007. Att gruppen inte minskar, trots att arbetslösheten och sjukskrivningarna gått ned, beror på att det finns många förtidspensionärer bland de marginaliserade.
Så jobbar vi med nyheter