Inkomstklyftan ökar i Uppsala
Inkomstklyftan mellan könen är inte på väg att minska i Uppsala. Inkomststatistik visar att kvinnor bara tjänar 67 procent av vad männen tjänar och någon utjämning kan inte skönjas alls. I stället ökar männens löner i betydligt snabbare takt än kvinnornas.
Dessutom visar statistiken att årsinkomstökningen för samtliga boende över 16 år i Uppsala kommun under sexårsperioden i snitt var på 50 000 kronor, men av den ökningen fick männen lejonparten. Kvinnorna ökade sina löner med 40 000 kronor per år, medan männen ökade sina med hela 50 procent mer — 60 000 kronor.
— Det är en utveckling som går i helt fel riktning, säger Anne Närhi, vikarierande jämställdhetsdirektör på länsstyrelsen i Uppsala län.
Stor vårdsektor och många studenter
Att inkomstklyftan mellan män och kvinnor är så stor i Uppsala kommun jämfört med resten av landet tror hon beror dels på att det är många studenter i staden dels på att vårdsektorn är stor.
— Det är fler kvinnor som studerar vid högskolor och som arbetar inom vårdyrket. Detta kan vara förklaringen till att siffrorna är så dystra för just Uppsala, säger Anne Nähri.
En stor del av lönegapet kan förklaras med att fler kvinnor arbetar deltid, att ohälsotalet är större bland kvinnor, att kvinnor har det största uttaget av föräldraförsäkring, samt att fler kvinnor än män är förtidspensionerade. Men även om man tar hänsyn till dessa faktorer förekommer en lönediskriminering mot kvinnor, anser Anneli Wennström, forskare vid Centrum för genusvetenskap på Uppsala universitet.
— Ofta förklarar man de snedfördelade lönerna med att männen har högre befattningar, att kvinnor oftare jobbar deltid eller har haft kortare anställningstid, något som i sig kan sägas bero på en ojämställdhet på arbetsmarknaden. Men även när man rensar bort för ålder, anställningsnivå och anställningstid ser man att kvinnor generellt har lägre löner än män, säger Anneli Wennström.
Ökar
— Löneklyftan förefaller dessutom att öka, något som paradoxalt nog beror på att man har fått upp jämställdheten på dagordningen på många arbetsplatser. När männen känner sig hotade av krav på lika lön blir de mer måna om att kompensera sig för det förväntade bortfallet i löneökningen. Och när alla män gör så blir det en strukturell förändring mot ökade klyftor i stället för mot minskade, säger Anneli Wennström.
Anne Nähri på länsstyrelsen anser dessutom att arbetsgivarnas syn på män och kvinnor som bildar familj ytterligare bidrar till att männen gynnas i löneutvecklingen.
— En man som blir förälder får en tyngre försörjningsbörda, något som i vissa fall anses kunna motivera en lönehöjning, medan en kvinna som blir förälder anses vara mindre delaktig i arbetet och därför inte förtjänar en högre lön. Den synen på föräldraskapet är märklig och leder till ytterligare diskriminering, säger Anne Nähri.
Små resurser
Länsstyrelsens jämställdhetsgrupp har mycket små resurser till sitt förfogande och har inriktat sig på att försöka få in fler kvinnor på styrelseposter i Uppsala län. Lönefrågan driver man över huvud taget inte för närvarande.
Anneli Wennström menar att det enda sättet att komma till rätta med lönediskrimineringen är kvinnor på en arbetsplats sluter sig samman och ställer krav på arbetsgivaren.
— De fackliga organisationerna har oftast mycket dålig kunskap om lönediskrimineringen och att som ensam kvinna ställa krav på arbetsgivaren leder inte sällan till repressalier. Det är oerhört viktigt att man är många som står enade om man vill få till en förändring, säger Anneli Wennström.
UNT-fakta
Medelinkomster (antal tusen kronor per år) i Uppsala kommun 1997—2002. Samtliga invånare från 16 år, fördelat på män (M) och kvinnor (K):
1997
M 180,6
K 120,6
Lönegapet: 60 000 kr/år
1998
M 186,1
K 124,7
Lönegapet: 61 400 kr/år
1999
M 195,8
K 131,6
Lönegapet: 64 200 kr/år
2000
M 211,0
K 139,6
Lönegapet: 71 400 kr/år
2001
M 224,8
K 149,9
Lönegapet: 74 900 kr/år
2002
M 240,1
K 161,4
Lönegapet: 78 700 kr/år
Så jobbar vi med nyheter