Ingrepp bättre än piller vid förmaksflimmer

Patienter med återkommande attacker av förmaksflimmer i hjärtat kan i många fall ha bättre effekt av ett ingrepp med katetrar än av läkemedel för att minska risken för återfall och förbättra livskvaliteten. Men patienterna måste få veta att kateterbehandlingen har sina risker.

diplomater
Frv.Nguyen Duc Hoa, Milton René Soto Santiesteban och Carina Blomström Lundqvist

diplomater Frv.Nguyen Duc Hoa, Milton René Soto Santiesteban och Carina Blomström Lundqvist

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2010-12-15 11:01

De slutsatserna drar Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, i en ny rapport.
– Framför allt vid attackvis återkommande förmaksflimmer är kateterbehandlingen en lovande metod. Men den behöver förbättras för att ge mer långsiktigt bestående resultat, säger professor Carina Blomström Lundqvist vid Akademiska sjukhusets hjärtklinik.

Hon har lett projektgruppen bakom rapporten, som gått igenom de studier på patienter som gjorts av kateterburen så kallad ablationsbehandling vid förmaksflimmer. Nästan alla studier har gjorts på patienter som haft dålig effekt av läkemedel mot förmaksflimmer.

Vid behandlingen används speciella katetrar som via en blodåder förs upp till hjärtats vänstra förmak. Därinne används katetrarna för att med hjälp av värme eller kyla förstöra elektriskt överaktiva celler från lungvenerna som får förmaken att dra sig samman mycket snabbare än normalt.

Omkring 200 000 svenskar har förmaksflimmer, som därmed är den vanligaste hjärtrytmrubbningen av alla. För ungefär en tredjedel av dem kommer hjärtklappningarna attackvis, för resten är de mer eller mindre kroniska.
– Det är framför allt patienter med attackvis återkommande förmaksflimmer som haft dålig effekt av läkemedel som har mest nytta av kateterbehandlingen. När kateterbehandlingen ges till patienter med ihållande förmaksflimmer är återfallsrisken högre, säger Carina Blomström Lundqvist.

Alla läkemedel mot förmaksflimmer kan ge biverkningar, men det kan också kateteringreppet. Mellan en och fem procent av de behandlade patienterna får allvarliga biverkningar. I värsta fall – vilket händer högst en gång på 1 000 – kan den ge upphov till ett hål, en fistelgång, mellan vänster förmak och matstrupen.
– Dessbättre har vi under de drygt tio år vi behandlat med kateterablation vid Akademiska varit förskonade från denna biverkan. Men det är viktigt att alla patienter i förväg noga informeras om alla potentiella risker med behandlingen, säger Carina Blomström Lundqvist.

Ju äldre patienterna med förmaksflimmer är, desto mindre nytta har de av kateterbehandling och desto större är riskerna. Bara i undantagsfall behandlas patienter som är äldre än 70 år.
– Den potentiella målgruppen för kateterablation uppskattas ändå till uppemot 2 000 patienter i Sverige. För att möta behovet räknar vi här vid sjukhuset med att öka antalet behandlade patienter från 150 till 300 per år, säger Carina Blomström Lundqvist.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!