Inget skyddsnät vid misstag i vården

Patienter som utsatts för misstag i vården måste själva söka stöd. Något skyddsnät finns inte. - Frågan är viktig och något vi diskuterar. Vi kan bli bättre på det här, säger Ulf Hanson, chefsläkare vid Akademiska sjukhuset.

Uppsala2009-10-09 20:11
Varje år begås över hundra tusen misstag inom vården, uppskattar Socialstyrelsen. Besked som ofta är tunga att få för den drabbade. I vissa fall kan man söka ekonomisk ersättning från sjukhusets försäkringsbolag. Men något stöd att psykiskt hantera situationen har man inte automatiskt rätt till.
- Vården försöker nog ofta ge patienterna stöd på olika sätt men det finns ingen lagparagraf som säger att vården måste ge sådant stöd, säger Ewa Sunneborn, som är enhetschef på Socialstyrelsen i Örebro.

Akademiska sjukhuset i Uppsala ger inget regelbundet stöd till patienter när ett fel begåtts. Det medger Ulf Hanson som är chefsläkare där och vetenskapligt råd åt Socialstyrelsen. Däremot är sjukvården enligt lag skyldig att informera om händelsen i samband med en lex Maria-anmälan och göra en utredning.
- Vi gör dessutom i händelseanalysen ofta en intervju med patienten. Min erfarenhet är att detta kan fungera som ett slags bearbetning samtidigt som det bidrar till utredningen, säger Ulf Hanson.
När någon avlidit och anhöriga behöver stödet är situationen svårare.
- De är ju inte patienter och finns inte kvar i vården, säger Ulf Hanson.

Han medger att det finns mycket att göra kring bemötandet och stödet till patienter och anhöriga:
- Vi kan bli bättre på det här.
Också sjukvårdspersonalen kan vara i behov av stöd när misstag i vården uppdagas. Det gäller särskilt kring anmälningarna till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, HSAN, som prövar om yrkesutövare inom vården gjort fel. Anmälningarna är, till skillnad från lex Maria-anmälningar, personliga och ofta psykiskt påfrestande för den anmälde.
- Att anmälas innebär en kris, det är förskräckligt, säger Anna Rask-Andersen, ordförande i Upplands allmänna läkarförening.
Viss hjälp finns att få. Arbetsgivaren är skyldig att ge stöd till medarbetare i kris. Möjligheten finns också att få hjälp med skrivelser från Läkarförbundet och man har informationsbroschyrer om vad som sker om man får en anmälan mot sig. Man kan också vända sig till facket.
- Men det är inte så många som hör av sig till oss, säger Anna Rask-Andersen.

Antalet anmälningar enligt lex Maria ökade ökat med 63 procent mellan 2004 och 2008, något som enligt Socialstyrelsen beror på att fler tar steget att anmäla. Anmälningarna till HSAN blir däremot allt färre. 2006 anmäldes 120 stycken fall, jämfört med bara 79 i fjol.
En anledning är att systemet, bland annat av Upplands allmänna läkarförening, kritiserats för att straffa enskild vårdpersonal, "leta syndabockar", även om felet ligger på organisationsnivå.
Enligt ett lagförslag, som social­departementet väntas presentera efter sin utredning om patientsäkerhet, kan systemet med HSAN försvinna i framtiden.
- Varför man är kritisk mot HSAN är för att det är repressivt och motverkar öppenhet, säger Ulf Hanson, chefsläkare på Akademiska sjukhuset.

Han menar att personal i dag tror att man riskerar att "åka dit" och själv bli anmäld ifall man gör en lex Maria anmälan och drar fram en olägenhet i ljuset.
- Därför har också Socialstyrelsen slutat gå vidare med lex Maria­-anmälningar till HSAN, säger Ulf Hanson.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om