Inget samband mellan ultraljud och hjärntumör
Undersökning med ultraljud under graviditeten påverkar inte risken för att det väntade barnet under sin uppväxt ska utveckla hjärntumör.
- Våra resultat bör vara lugnande besked för alla barn som undersökts med ultraljud under tiden i livmodern och för deras föräldrar, säger Karin Stålberg, läkare vid Akademiska sjukhusets kvinnoklinik och doktorand vid Uppsala universitet.
Undersökningen omfattar drygt 500 barn födda i Sverige, som före 15 års ålder haft någon hjärntumör, och lika många "jämförelsebarn" i samma åldrar. Den är därmed den hittills största studien kring ultraljud och hjärntumörer hos barn.
Barnen i studien föddes under perioden 1975 till 1984 när ultraljud under graviditeten gradvis infördes som rutin i Sverige. Därför var det bara knappt hälften av dem som utsatts för ultraljudsvågor under fostertiden.
- Mammorna till barnen med hjärntumörer hade inte oftare än de friska barnens mammor undersökts med ultraljud under graviditeten. Det visar att en enstaka ultraljudsundersökning för att avbilda fostret inte verkar öka risken för hjärntumörer, säger Karin Stålberg.
Flera typer av hjärntumörer kan drabba barn. En del är godartade, andra är mycket farliga cancertumörer.
Men inte någon av de olika sorternas hjärntumörer var vanligare bland barn till mammor som genomgått ultraljud under graviditeten.
- Vi såg inte heller att upprepade ultraljudsundersökningar under graviditeten påverkade risken för hjärntumör, säger Karin Stålberg.
I Sverige och många andra länder har förekomsten av hjärntumörer hos barn ökat under en följd av år. I dag upptäcks årligen en hjärntumör hos cirka 80 svenska barn.
- Våra resultat talar dock emot att införandet av rutinmässig undersökning med ultraljud kan ha bidragit till denna ökning. Den största orsaken till ökningen är troligen att förbättrad diagnostik, framför allt med magnetkamera, lett till att man numera även hittar alla små och långsamt växande tumörer, säger Karin Stålberg.
Den nya undersökningen ligger i linje med flera tidigare, mindre studier som inte heller påvisat något samband med ultraljud och hjärntumörer eller andra tumörformer hos barn.
Men det innebär inte att ultraljud saknar biologiska effekter. Några tidigare studier har till exempel påvisat ökad förekomst av vänsterhänthet hos pojkar som under fostertiden undersökts med ultraljud.
Enligt forskarna finns därför skäl att tills vidare tillämpa en försiktighetsprincip.
- Man ska vara medveten om att dagens ultraljudsmaskiner avger betydligt högre energinivåer än under vår studieperiod. Efter att graviditeten daterats och eventuella missbildningar fångats in vid en första ultraljudsundersökning bör enligt min mening ytterligare undersökningar göras bara om det finns medicinska skäl till dem, säger Karin Stålberg.
Fakta
Undersökning med ultraljud omkring den 16:e graviditetsveckan började införas i mitten av 1970-talet och är i dag rutin överallt i Sverige.
Undersökningen är en slags ekolodning utifrån av fostret och kvinnans livmoder.
Genom att mäta fostrets storlek är det möjligt att beräkna hur långt graviditeten fortskridit och tidpunkten för när förlossningen kommer att äga rum. Ryggmärgsbråck, vissa hjärtfel och flera andra skador eller missbildningar kan också upptäckas med ultraljud.
Vid komplicerade graviditeter görs upprepade undersökningar med ultraljud för att följa fostrets tillväxt i livmodern.
Undersökning med ultraljud omkring den 16:e graviditetsveckan började införas i mitten av 1970-talet och är i dag rutin överallt i Sverige.
Undersökningen är en slags ekolodning utifrån av fostret och kvinnans livmoder.
Genom att mäta fostrets storlek är det möjligt att beräkna hur långt graviditeten fortskridit och tidpunkten för när förlossningen kommer att äga rum. Ryggmärgsbråck, vissa hjärtfel och flera andra skador eller missbildningar kan också upptäckas med ultraljud.
Vid komplicerade graviditeter görs upprepade undersökningar med ultraljud för att följa fostrets tillväxt i livmodern.
Så jobbar vi med nyheter