"Inget nytt fenomen"

Oroligheterna i Gottsunda, Stenhagen och andra svenska förorter är inget nytt. Det nya är proportionerna och uppmärksamheten som de fått. Det menar bostadsforskaren och tidigare Gottsundabon Irene Molina, docent i kulturgeografi vid Uppsala universitet.

Uppsala2009-09-08 22:08
Händelseutvecklingen i flera svenska förorter den senaste tiden kan ses ur olika perspektiv.

Det faktiska våldet och skadegörelsen tror Irene Molina, verksam vid Institutet för bostads- och urbanforskning vid Uppsala universitet, är ett uttryck för att ungdomar i stadsdelar som Gottsunda och Stenhagen känner sig misstänkliggjorda av polisen.
- Så var det redan när mina barn var tonåringar i Gottsunda, och de är vuxna i dag. De blev stoppade av polis många gånger och jag var så upprörd. Det finns en stark misstänksamhet, särskilt hos polisen, mot ungdomar som samlas i ett hörn, är mörkhåriga och talar med viss brytning, och kanske låter lite mer än de flesta, säger hon.

Men i det stora perspektivet är situationen mycket mer komplicerad och i grunden ett politiskt problem, menar Irene Molina. Under 1990-talet studerade hon Gottsunda som en del av sin forskning.
- Redan då var stadsdelen mycket segregerad och stämplad, stigmatiserad. Men det har blivit mycket mer av det i dag. Bilden av Gottsunda som ett problemområde har fortsatt att odlas, säger Irene Molina.

I den internationella bostadsforskningen talar man enligt henne om de stora städernas undantagsterritorier.
- Där kan polisen göra hur de vill, politiker kan skära ned hur mycket de vill, och medier skriva vad de vill, eftersom området ändå redan är dömt som misslyckat på förhand. Gottsunda har blivit något av Uppsalas undantagsterritorium, säger Irene Molina och pekar särskilt på vad hon anser vara bristen på bostadspolitik.

Hyresrätter i Uppsalahem omvandlas till bostadsrätter, men inte i de segregerade områdena av staden. Svenska familjer flyttar och nyanlända invandrare flyttar in. Samtidigt har exklusiva villaområden byggts i direkt närhet till de segregerade bostadsområdena, där "svenska" familjer flyttar in.
- Och bostadsmarknadens dörrar öppnas inte tillräckligt fort i andra områden för de här människorna, därför får vi segregation, säger hon.
Gottsundaprojektet som drivits i ett antal år som ett samarbete mellan politiker, bostadsbolag, föreningsliv, med flera, tror hon inte är någon lösning.
- De arbetar seriöst, och jag har inget emot det i sig. Men ett kortsiktigt projekt kan inte lösa problem som skapats av årtionden av nationell politik i exempelvis bostads- och arbetsmarknadsfrågor. Det finns en ackumulerad frustration i de här stadsdelarna. Jag vet inte hur många projekt jag upplevt under mina år i Gottsunda, säger Irene Molina.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!