Inget klart stöd för folsyra i mjölet
Berikning av mjöl med folsyra kan förebygga ryggmärgsbråck. Men det finns inget entydigt svar på frågan om nyttan av berikning överstiger riskerna. I värsta fall skulle en obligatorisk berikning kunna öka vissa cancersjukdomar.
- Enligt min mening går det i dag inte att utifrån strikt vetenskapliga utgångspunkter avgöra om obligatorisk berikning av mjöl med folsyra bör införas i Sverige, säger Claes Sundelin, professor emeritus i socialpediatrik vid Uppsala universitet och ordförande i SBU:s expertgrupp.
Det är känt att tillskott av B-vitaminet folsyra tidigt under graviditeten minskar risken för ryggmärgsbråck hos fostret. I Sverige rekommenderas kvinnor som planerar att bli gravida ett dagligt tillskott av 400 milligram folsyra.
Trots rekommendationen får få kvinnor i fruktsam ålder i sig så mycket folsyra. Sedan flera år diskuteras därför om allt mjöl bör berikas med folsyra för att höja deras folsyraintag.
Sådan obligatorisk berikning av mjöl och flingor med folsyra infördes i USA och Kanada för några år sedan.
Enligt SBU:s expertgrupp finns, bland annat utifrån de amerikanska erfarenheterna, vetenskapligt stöd för att berikning av mjöl med folsyra minskar antalet foster som utvecklar ryggmärgsbråck. Hur mycket är dock oklart.
En del rapporter har pekat på att ett högt intag av folsyra ger fler tvillinggraviditeter. Enligt SBU är det dock inte sannolikt att berikning av mjöl med folsyra skulle få denna effekt.
Obligatorisk berikning av mjöl med folsyra påverkar dock inte enbart kvinnor i fruktsam ålder och deras foster när de blir gravida. Den ökar intaget av folsyra för alla som konsumerar bröd, pasta och alla andra livsmedel som innehåller mjöl.
Det är detta som oroar expertgruppen eftersom några studier pekar på att folsyra kan stimulera cancertumörer.
- Vi vet ännu alldeles för litet om denna möjliga risk. Men om den finns och om berikning av mjöl med folsyra skulle öka vanliga cancersjukdomar som tarm-, bröst- och prostatacancer skulle detta helt eliminera värdet av minskad förekomst av ryggmärgsbråck, säger Claes Sundelin.
I dagsläget anser han därför att det inte går att utifrån nuvarande kunskaper rekommendera obligatorisk berikning av mjöl med folsyra.
- Ett sådant beslut måste snarare fattas utifrån etiska och politiska värderingar än på strikt vetenskapliga grunder, säger han.
SBU:s rapport innebär att ett beslut av Livsmedelsverket och Socialstyrelsen om berikning av mjöl med folsyra skall införas eller inte dröjer ytterligare en tid.
Först ska SBU-rapporten gå ut på remiss till bland annat medicinska experter, andra myndigheter, patientorganisationer och livsmedelsföretag.
- Bland annat vill vi väldigt gärna veta hur de tunga vetenskapliga experterna i Svenska Läkaresällskapets sektioner ser på frågan, säger professor Åke Bruce vid Livsmedelsverket i Uppsala.
När remissvaren samlats in kommer senare i vår ett möte att hållas med bland annat svenska och internationella forskare.
- Vår strävan är att ett ställningstagande och beslut i frågan från vår sida sedan ska kunna fattas före sommaren, säger Åke Bruce.
FAKTARyggmärgsbråck är ett svårt handikapp som kan ge bland annat förlamningar i benan och störningar i urinblåsa och tarm. Bråcket uppkommer tidigt i graviditeten när kvinnan oftast inte ens vet om att hon är gravid.
I Sverige föds årligen 20 till 25 barn med ryggmärgsbråck.
Både i Sverige och andra länder har antalet barn som föds med ryggmärgsbråck minskat under de senaste årtiondena. Nedgången beror främst på förbättrad fosterdiagnostik som lett till att fler foster med ryggmärgsbråck aborteras. I Sverige avbryts årligen cirka 80 graviditeter där fostret har ryggmärgsbråck.
I Sverige föds årligen 20 till 25 barn med ryggmärgsbråck.
Både i Sverige och andra länder har antalet barn som föds med ryggmärgsbråck minskat under de senaste årtiondena. Nedgången beror främst på förbättrad fosterdiagnostik som lett till att fler foster med ryggmärgsbråck aborteras. I Sverige avbryts årligen cirka 80 graviditeter där fostret har ryggmärgsbråck.
Så jobbar vi med nyheter