Inget görs åt drogning på krogen
Trots att Rikskriminalpolisen för fem år sedan konstaterade att få anmäler att de blivit drogade på krogen har inget gjorts åt problemet. För polisen i Uppsala är fenomenet nästa okänt. UNT hittade snabbt tre som nyligen drabbats.
- Det här brottet har inte tagits på allvar i någon instans. Det finns en "skylla sig själv attityd" som säkert också påverkar anmälningsbenägenheten, säger Gunnar Hermansson som gjort kartläggningen för Rikskriminalens räkning.
Han har studerat ett 50-tal fall där drogning misstänktes i samband med konstaterade eller befarade fall av sexuella övergrepp. När det gäller våldtäkter finns en tveksamhet inför att anmäla som förstärks i och med att offret blivit drogat, enligt Gunnar Hermansson. Minnesbilderna är ofullständiga och drogeffekterna i sig medför förvirring och desorientering.
Ett annat problem som identifierades i kartläggningen är att den som tror sig ha blivit drogad testar sig för sent.
Från hela landet kommer varje vecka ett antal blodprov från misstänkta fall till Rättskemiska avdelningen i Linköping. Men det är sällan man hittar något preparat. Arne Eklund, kemist på Rättskemiska avdelningen har tittat närmare på flera fall.
— Vi har hittat olika typer av sömnmedel och narkotiska preparat. Ofta finns väldigt trovärdiga beskrivningar av drogpåverkan, men när provet görs har preparaten redan gått ur kroppen, säger Arne Eklund.
På Rättskemiska avdelningen har man ingen exakt siffra, men Arne Eklund räknar till att man i runda tal gör ett par hundra analyser om året.
Sommaren 2001 anmäldes flera fall där kvinnor blivit drogade på krogen i Uppsala. Men ingen fälldes för brottet.
— Det är väldigt svårt när ingen har sett någon hälla något i ett glas. Vi måste även ha ett positivt drogtest för att komma någon vart i utredningen, vilket saknades i de flesta fallen, säger Christer Nordström på polisen i Uppsala.
Även om man utgår från de anmälningar som faktiskt görs, är det svårt att säga någonting om hur vanligt det är att människor blir drogade på krogen. Brottet klassas nämligen som misshandel och ingen särskild statistik förs.
— Självklart är det ett problem att särskild brottskod saknas. Det är svårt att få en uppfattning om omfattningen, vidare omöjliggörs forskning kring drogning på krogen, säger Gunnar Hermansson.
Sedan januari i år har Rikskvinnocentrum i Uppsala som rutin att själva drogtesta alla som blivit utsatta för sexuella övergrepp.
Åsa Witkowski, vårdchef, kan inte säga hur vanligt det är att våldtäktsoffer drogats. Ett tecken på drogning är minnesluckor, men de kan också uppträda som ett självförsvar på grund av den skräck offret känner under övergreppet.
För den som blivit drogad och våldtagen kan bearbetningen bli extra svår.
— Det är väldigt jobbigt att inte veta vad man varit med om. Just minnesluckor kan bli ett trauma i sig, säger Åsa Witkowski.
Så jobbar vi med nyheter