Ingenjörsutbildning till ingen nytta
Trots sin långa ingenjörsutbildning jobbar han som montör. Efter nio år av jobbsökande gav Mohammad Alsadi upp. Han tycker att staten och facket måste göra mer.
Mohammad Alsadi är uppvuxen i norra Irak, ett land med stora naturtillgångar. Han föreställde sig ett liv som bergsingenjör. "Det skulle vara kul", tänkte han när han var arton år.
Gruvan i Arvidsjaur
Han utbildade sig i sju år på universitet i Mitrovica, Kosovo, som erbjöd bergsingenjörsutbildning. Men kriget mellan Irak och Iran fick honom att komma på andra tankar än att återvända till sitt hemland.
Varför det blev just Sverige?
— Mina kompisar berättade att Sverige var ett bra land och en demokrati. Jag trodde faktiskt att jag skulle kunna jobba som ingenjör.
Så blev det inte. Förvisso likställdes hans utbildning med en 180-poängs civilingenjörsutbildning. Men något ingenjörsjobb blev det inte. Bland de många jobb han sökt och inte fått, sörjer han speciellt jobbet som bergsingenjör i gruvan i Arvidsjaur.
— De sa att jag saknade erfarenhet. Hur skulle jag kunna ha erfarenhet om jag inte får något jobb? undrar han.
Han fortsatte söka ingenjörsjobb under nio år. Samtidigt tog han de jobb som fanns — städare, tolk, kassör. Slutligen gav han upp jobbsökandet och sadlade om till montör.
Kritisk till facket
Även om han i dag är facklig ombudsman i Metall, ställer han sig kritisk till facket. Civilingenjörsförbundet måste göra mycket mer för arbetssökande civilingenjörer, anser han. De kan ta kontakt med arbetssökande, tipsa dem och berätta om vilka möjligheter som finns. Många invandrare tror inte att de har någon chans att jobba i yrket de är utbildade till och ger upp.
— Jag tycker att det måste ske en förbättring. Staten och facket måste hjälpa till. Jag menar inte att man ska få fast jobb direkt. Men att man ska kunna komma som praktikant. Det är ett bra sätt att komma in i ett företag.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!