Bengt Olsson är presschef på Trafikverket. Arkivbild.
– Det enda vi vet med säkerhet är att vädret påverkat och att det har ändrats ganska kvickt. Det gör också att även om vi halkbekämpat så kan det snabbt bli svårt, och då pratar vi om minuter, säger Bengt Olsson, presschef på Trafikverket.
Lördagen förde med sig ett kraftigt snöfall. Enligt SMHI är det svårt att uttala sig om exakta mängder nederbörd, då det beror på var SMHI:s mätstationer är placerade. Men till exempel SMHI:s mätstation i Vattholma, som ligger i närheten av olycksplatsen på E4, uppmätte den största snödjupsökningen i hela landet under lördagen. Där föll det cirka 17 centimeter snö, enligt SMHI.
– Sedan var det ju ett läge av snökanoner, vilket ger väldigt stora lokala variationer, säger Emma Härenstam, meteorolog på SMHI.
Snökanoner, förklarar Emma Härenstam, är ett väderfenomen som kan uppstå när kall luft strömmar över vatten. Och lördagens nordostliga vindar gav därför upphov till snökanoner från kusten och en bra bit in i landet. Vindarna bidrog också till drivbildning på vägarna, enligt Emma Härenstam.
– Det som särskiljer snökanonerna från vanligt snöfall är att de lokalt är väldigt kraftiga. Det är smala stråk av riktigt kraftig nederbörd. Och det ger både dåligt väglag och nedsatt sikt, vilket inte är det bästa när man är ute och kör.
SMHI hade redan dagen innan masskrockarna gått ut med en så kallad gul vädervarning för stora delar av Uppsala län, och varnat för snörök och halka. Enligt SMHI:s kategoriseringssystem innebär en gul varning att "vädret kan bli en fara för allmänheten och orsaka vissa skador på egendom och miljö".
I den gula vädervarning som utfärdades under fredagsförmiddagen (till vänster) omfattades ett område norr om Uppsala. Under lördagen uppdaterades varningen till att även omfatta Uppsala (till höger), men området för krocken på E18 hade fortfarande ingen vädervarning.
Borde ni med facit i hand skickat ut en orange eller röd vädervarning?
– Vi har inte utvärderat den här varningen än. Men det kommer vi göra nu i veckan. Vi utvärderar alla våra varningar i efterhand.
Området på E18 där olyckan inträffade ingick inte heller i varningen. Borde det ha gjort det?
– Det beräknades inte komma lika stora mängder snö i det området, och det ser inte heller ut att ha kommit jättemycket vid E18. Men det kan väldigt kortvarigt dragit in kraftiga snöbyar, men som inte orsakat större snömängder då det var kortvarigt, säger Emma Härenstam.
Snöfallet inföll också samtidigt som det var många sportlovsbilister ute på vägarna. Antingen på väg till sportlovssemestern – eller därifrån.
– E4 är ju en av de vägarna som är väldigt välbesökt. Och ju fler det är ute på vägarna, desto fler påverkas om det händer något, säger Bengt Olsson.
På E4 i höjd med Björklinge skedde lördagens första masskrock.
Siffrorna från alla länets trafikolyckor under lördagen är närmast hisnande. I masskrocken på E18 var det runt 95 bilar inblandade, och 106 personer fick föras till sjukhus. När det small någon timme tidigare på E4 i höjd med Björklinge tvingades 13 personer uppsöka sjukhusvård. Och på E4 i höjd med Knivsta var det ytterligare en olycka, som skickade fyra personer till sjukhus. Men i sammanhanget är det framför allt masskrocken på E18 som sticker ut.
106 personer fördes till sjukhus efter olyckan på E18.
– Sedan får man vara glad mitt i allt elände att det i en sådan här händelse inte blivit fler allvarligt skadade, säger Bengt Olsson.
Finns det något med de specifika vägavsnitten på E18 och E4 som gör dem extra sårbara för olyckor?
– Jag skulle inte säga det. Utan troligtvis handlar det om den snabbt växlande väderleken. Plötsligt kan väderleken få lust att flytta på sig, och då händer det sådana här saker.
Han fortsätter:
– Hade det dimpt ner i skogen en kilometer därifrån hade det kanske inte hänt något. Det gissningsarbete vi får göra innan med meteorologerna är jättetufft, men vi försöker så gott vi kan.