"Ingen ska behöva sova utomhus"

Ingen hemlös i Uppsala behöver sova utomhus, den som vill kan gå till ett härbärge. Därför fungerar alliansens tak över huvudet-garanti. Det anser den ansvariga politikern Gustaf von Essen (kd).

Foto:

Uppsala2008-11-20 07:01
Tak-över-huvudet-garantin infördes i Uppsala kommun när den borgerliga alliansen kom till makten 2006. Men vad innebär den?
- Den betyder att alla människor som inte har tillfälligt tak över huvudet, men behöver det, ska kunna få det. Ingen ska behöva sova ute, säger kommunalrådet Gustaf von Essen (kd), som har ansvar för sociala frågor och utanförskap.

I Uppsala finns mellan 50 och 70 hemlösa, i bemärkelsen uteliggare. Men alla lever inte på gatan samtidigt, eftersom flera är på behandlingshem eller i fängelse. Kommunen uppskattar därför att mellan 25 och 40 personer lever som hemlösa åt gången.
@3a Text ui:För att kunna garantera hemlösa ett tak över huvudet ska kommunen samverka med privata aktörer för att skapa fler bostäder, står det i alliansens budget. Enligt Gustaf von Essen betyder det att kommunen ska ha ett fungerande samarbete med Frälsningsarmén och deras natthärbärge för hemlösa, Sagahemmet.

Men Sagahemmets härbärge har bara tio platser, att jämföra med de 25 till 40 hemlösa. Ändå anser Gustaf von Essen att kommunen lever upp till tak-över-huvudet-garantin:
- Jag tror att man kan säga att vi gör det eftersom Sagahemmet inte alltid är fullbelagt. Men jag är rätt säker på att människor skulle säga att vi inte gör det eftersom det fortfarande bor folk utomhus.
Hur kan ni då leva upp till garantin?
- Garantin betyder inte att kommunen ska tillhandahålla sovplatser som täcker det teoretiska behovet, det finns människor som inte vill komma till ett härbärge, säger Gustav von Essen.

Sagahemmets chef Per Lyredal tycker att tak-över-huvudet-garantin uppfylls så gott det går. Men att det är mycket tack vare ideella organisationer.
- Kommunen förlitar sig ganska mycket på oss, men gör också mycket själv. De har till exempel byggt ett trestegsboende för missbrukare i Librobäck.
Fast egentligen går det inte att garantera alla ett tak över huvudet, säger Per Lyredal. För att få plats på härbärget måste man vara psykiskt stabil nog för att kunna sova i ett rum med andra människor. Det kan inte alla och därför har Sagahemmet en lista på 15 till 20 personer som inte är välkomna.
- Hemlösa med psykisk ohälsa är svåra att hjälpa, men det finns även de som inte vill ha hjälp. Hemlöshet kommer alltid att finnas, säger Per Lyredal.

Kommunens tak över huvudet-garanti handlar alltså om att erbjuda tillfälliga sovplatser. Men det behövs också lösningar på längre sikt. Eftersom många hemlösa missbrukar kan steget efter härbärget bli ett behandlingshem som exempelvis trestegsboendet i Librobäck eller stödboendet Idun i Svartbäcken. Men det verkliga problemet uppstår när man sedan ska gå vidare till ett eget boende.

Gamla skulder och betalningsanmärkningar gör att hemlösa har svårt att få ett hyreskontrakt. De blir därför beroende av att social­tjänsten förser dem med en lägenhet, ett så kallat bostadssocialt kontrakt. Men i Uppsala råder brist på bostadssociala lägenheter.
- Så fort en lägenhet blir ledig är kön lång och hemlösa missbrukare hamnar långt ner på listan. Barnfamiljer och flyktingfamiljer går ofta före, säger Per Lyredal.
Han får medhåll av Roger Jo Linder, som är chef för kontoret för vuxna med funktionshinder, som fått i uppgift att arbeta med tak-över-huvudet-garantin:
- Vi skulle behöva någonstans mellan 130 och 150 nya bostads­sociala lägenheter, säger han.

Kommunalrådet Gustaf von Essen säger att han sedan i början av året arbetar intensivt med att få fram fler bostäder. Men han är inte beredd att tvinga kommunägda Uppsalahem att bistå med mer än vad bolaget gör i dag, när fem procent av lägenhetsomsättningen går till socialtjänsten.

Varför inte?
- Jag är inte främmande för att resonera mer med Uppsalahem, men i dagsläget är jag inte beredd att kräva mer. Vi för också resonemang med privata fastighetsägare, säger Gustaf von Essen.
Även den förra politiska majoriteten diskuterade med privata värdar, utan större framgång. Men Gustaf von Essen tror att intresset är större nu.
- Att värdarna inte ville förut berodde delvis på att den kommunala störningsjouren inte funkade. Men den har blivit bättre och jag tror många värdar är beredda att ta ett socialt ansvar, säger han.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om