Det var i torsdags förmiddag som dödsolyckan inträffade. Mannen, som var i 30-årsåldern, skulle lasta av en grävmaskin från sin lastbil. Men något inträffade som ledde till att han fick lastbilssläpets ramp över sig.
– En sådan ramp väger uppemot 350 kilo, uppger Patrik Wadenhed, vd för Märsta förenade, det företag som driver Vedyxatippen tillsammans med NCC och som hade anlitat den underleverantör där den omkomne mannen jobbade.
Kan en sådan ramp välta?
– Vi vet inte hur han fick den över sig. Ingen såg när det hände. Maskinisten som jobbar på platsen hade åkt iväg för att hämta en sak och när han kom tillbaka någon minut senare upptäckte han olyckan, säger Patrik Wadenhed.
Utöver maskinisten och den förolyckade mannen fanns ytterligare en medarbetare på plats. De bägge gjorde hjärt- och lungräddning i väntan på ambulansen, men mannens liv gick inte att rädda.
Medarbetarna på Vedyxatippen har fått krisstöd. På fredagsmorgonen höll Märsta förenade och NCC:s medarbetare världen över en tyst minut för att hedra den avlidne mannen.
– Det är ju en branschkollega och det smärtar mycket när något sånt här händer. Det är oerhört tragiskt och vi känner verkligen med de anhöriga. Allvarliga olyckor är extremt ovanligt, vi och de bolag som är kopplade till oss kör ungefär 80 000 transporter om året, säger Patrik Wadenhed.
Såväl polis som Arbetsmiljöverket kommer nu att utreda vad som ligger bakom olyckan och om någon brustit i ansvar.
– Det vi ska undersöka är varför den här lastrampen rasade. Om det berodde på ett tekniskt fel, på ett monteringsfel eller på något annat, säger Jan Sandberg, sektionschef på Arbetsmiljöverket i region mitt.
Finns det något i nuläget som tyder på brott mot arbetsmiljölagen?
– Nej, det går inte att säga i nuläget. Om vi ser att företaget på något sätt brustit i förhållande till arbetsmiljölagen och att det orsakat olyckan kan vi lämna en åtalsanmälan till åklagare. Men det vet vi ju absolut inte än i det här fallet.
Hur lång tid tar utredningen?
– Det ska göras så grundligt det bara går, jag räknar med att vår utredning kan ta upp till sex månader.
Transport- och byggbranschen är de farligaste sett till statistiken. Drygt hälften av dödsolyckorna på arbetsplatserna beror på att man förlorat kontroll över fordon, så som tycks ha hänt i torsdagens dödsolycka. Däremot är det enligt Jan Sandberg ovanligt med en olycka av den här karaktären med en lastramp som rasat.
1955, då statistik började föras, skedde 414 dödsolyckor i Sverige. Därefter har antalet minskat stadigt, och sedan 1995 har siffran legat under 100 om året. 1994 är ett år som skiljer ut sig med 234 döda, på grund av Estoniakatastrofen.
I fjol dog 24 personer i arbetsplatsolyckor i Sverige. Det är rekordfå.
– Det är naturligtvis väldigt positivt. Det kan ha att göra med pandemin och att färre människor är i rörelse. Vi behöver analysera det lite djupare, säger Jan Sandberg.
Mer än nio av tio som dör på arbetsplatser är män.
– Dödsolyckorna inträffar oftast i tydligt manligt dominerande branscher där stora krafter är inblandade. Forskning visar dock på att vi egentligen har betydligt fler dödsfall varje år som sker på grund av långvarig exponering i arbetet, till exempel stress, avgaser eller andra kemikalier.