Under förra året berördes 600 svenska barn av en vräkning, av dem kom ett tiotal från Uppsala län. Sedan hösten 2008 samarbetar en projektgrupp inom kommunens socialtjänst tillsammans med privata och kommunala bostadsbolag för att förhindra vräkningar, speciellt bland barnfamiljer.
En del av arbetet går ut på att socialsekreterarna tar kontakt eller träffar dem som fått anmärkningar av sin hyresvärd. Oftast handlar det om obetalda eller försenade hyresavgifter, vilket kan leda till vräkning.
- Det är ungefär 80 till 100 personer i månaden som får dessa meddelanden från sin hyresvärd. Vi vill komma in i ärendet i ett tidigt skede och hjälpa dem att lösa sin ekonomiska situation, säger Leif Asklöf, socialsekretare och medarbetare i projektet "Bostad - en rättighet".
En vanlig åtgärd är avbetalningsplaner som socialsekreterarna hjälper till att utforma tillsammans med hyresvärdarna. Många privata bostadsbolag är mycket tillmötesgående och hjälper även dem som har stora hyresskulder. Men Uppsala kommuns bostadsbolag, Uppsalahem, har hittills vägrat hjälpa sina hyresgäster med avbetalningsplaner. I stället hänvisar de till socialbidragsmottagningen.
- Det är mycket tråkigt att de har den här inställningen, samarbetet med Uppsalahem fungerar väldigt bra annars. Men vi hade kunnat hjälpa betydligt fler ur svåra ekonomiska situationer om de tillåtit avbetalningsplaner. Politikerna talar om att socialbidragskostnaderna bör minska, men hur ska de kunna göra det när de egna bolagen har regler som uppmuntrar till bidrag. Det är motsägelsefullt.
Leif Asklöf påpekar också att målet om att minska antalet sociala bostadskontrakt blir svårt att nå, eftersom dessa kontrakt ofta är den enda lösningen när hyresvärden inte vill samarbeta för en avbetalningsplan.
- Vi vill ju göra allt för att förhindra en vräkning, och då blir ett bostadssocialt kontrakt den sista utvägen, säger han.
Fredrik Holm, tillförordnad vd på Uppsalahem, menar att systemet med avbetalningar inte är effektivt. Den erfarenheten fick bolaget erfara under 1990-talet då de tillät avbetalningsplaner för hyresgäster med ekonomiska problem. Hyresgästerna fick då större ekonomiska problem och deras skulder till bolaget ökade. Tvärtemot vad socialsekreterarna på projektet "Bostad - en rättighet" menar.
- Under provperioden 1995 såg vi att 90 procent av dem som haft möjlighet till avbetalning hade en lika dålig, eller ännu sämre, situation när det gäller hyresskulder efter ett år. Avbetalningsplaner var alltså inte ett effektivt sätt att komma till rätta med problemet, säger Fredrik Holm.
Att bolaget hänvisar hyresgäster med skulder vidare till socialbidragsmottagningen är mer rättvist för alla, menar han.
- Genom systemet med avbetalningar och ökande hyresförluster för hyresvärden får Uppsalahems hyresgäster ta kostnaden, vilket inte kan anses rättvist. Mer rättvist är i stället att samhället i stort, alla skattebetalare, hjälper till, säger han.
Hyresskulderna till Uppsalahem har minskat markant sedan Uppsala engagerade sig i projektet "Bostad - en rättighet", för snart två år sedan. Fredrik Holm anser att kontakten med hyresgästerna på ett tidigt stadium är en av de viktigaste åtgärderna för att förhindra vräkningar.
Men socialsekreterarna menar ju att de skulle kunna hjälpa fler från vräkning och ur svåra ekonomiska situationer och om ni gick med på avbetalningsplaner, vad tänker du om det?
- Ja, på kort sikt ja. Men inte på lång sikt. Man kan inte ha ett system där det är upp till hyresgästens grannar att ta ansvar om en person inte kan betala hyran.