Ingen forskning om betyg för unga
Det finns ingen svensk forskning som visar vilken betydelse som betyg införda redan i årskurs får för de berörda barnen.
Mycket tyder på att regeringens planer på att snabbt införa förändringen blir verklighet. Men föräldrar och skolor är inte särskilt förberedda på reformen, och det saknas vetenskapliga underlag inom forskarvärlden.
- Det är en brist att man inte har det underlag som behövs inför en sådan här förändring. Det säger Ingemar Wedman, professor i pedagogik, verksam vid bl a högskolan i Gävle och en av Sveriges främsta experter på skolbetyg.
Finns i några länder
Såvitt Ingemar Wedman vet har det aldrig gjorts någon forskning där man jämfört utvecklingen mellan de elever som inte får betyg och elever som får betyg i unga år.
Det finns ett antal länder som ger betyg i tidigare år, liksom man för övrigt gjorde i Sverige fram till i början av 1960-talet.
- Det främsta syftet med de gamla svenska betygen var att de skulle användas som underlag vid intagning till högre studier, berättar Christian Lundahl, forskare vid pedagogiska institutionen i Uppsala. Han gav i höstas ut en avhandling om betyg och bedömningar tidigare och nu i den svenska skolan.
- Man behövde betygen bl a för att se vilka som skulle fortsätta på realskolan efter årskurs sex, säger Christian Lundahl.
För urval och sortering
Betygen hade främst en funktion vid urval och sortering av elever.
Det är, hävdar Lundahl, först under senare tid som skolpolitiker börjat framhålla vikten att eleverna och deras föräldrar behöver informationen för att kunna påverka barnens fortsatta inlärande.
- Man kan uppfatta betygen på två sätt, säger Ingemar Wedman. Det ena är att eleverna motiveras till att lära sig mera, det andra är man stämplas som en dålig elev.
Ingemar Wedman påpekar att det är svårt att hantera frågan. Man vet inte hur de tidiga betygen tolkas, hur de används och hur de brukas.
Särställning i Sverige
Betygen har en särställning i Sverige.
- Vikten av att bedöma elever med betyg är större i Sverige än på många andra håll, påpekar Christian Lundahl. I England och USA spelar tester och prov stor roll vid intagningen till utbildning.
Betygsdebatten är lite speciell för Sverige, tycker Christian Lundahl.
Den svenska skolan har haft tre olika betygssystem under 1900-talets andra hälft.
Fram till 1960-talet användes det absoluta betygssystemet där lärarna mycket fritt kunde bedöma kunskaperna.
1962 kom det relativa betygssystemet där man rangordnade en elev i förhållande till andra elever.
I dag används ett målrelaterat system där elevernas kunskaper ska bedömas utifrån mål och kriterier.
Så jobbar vi med nyheter