Karin Tegmark Wisell säger att även Folkhälsomyndigheten har noterat att sambandet mellan smittspridning och lokala råd är svag.
De lokala råden för att dämpa smittan i Uppsala har varit i kraft i en och en halv månad. Effekten har dock låtit vänta på sig. Incidensen, ett mått på smittspridningen i förhållande till befolkningen, har sedan de lokala råden infördes ökat från 200 till som mest 740. Det kan jämförs med att gränsen Norge satt för att slippa sitta i karantän ligger på 25. Samtidigt har andelen som testar positivt för covid-19 nästan trefaldigats under samma period. Det är först den senaste veckan man kan se en antydan till trendbrott.
Utvecklingen i Uppsala är långt ifrån unik. UNT har gått igenom statistiken för landets regioner. Och det går inte att se något samband alls mellan minskad smittspridning och lokala råd. I några regioner är det efter att de lokala råden införts som smittan ökat på allvar. I andra regioner kan man se en minskning som inte kan kopplas till lokala råd.
Karin Tegmark Wisell, avdelningschef på Folkhälsomyndigheten, håller med om analysen.
– Vi har också noterat att det inte finns något tydligt samband mellan när man inför ett lokalt allmänt råd och när kurvan viker nedåt, säger hon.
Folkhälsomyndigheten följer även data över hur folk rör sig i samhället och kan se tydliga minskningar i butiker och kollektivtrafiken.
Smittspårningen visar att varken butiker eller kollektivtrafik är miljöer där smittan sprids. Har dessa förändringar då någon effekt på smittspridningen?
– Vi ser att de största riskmiljöerna är i hushållen och i mindre sällskap i trånga utrymmen. Det finns inte så många fall rapporterade från kollektivtrafik och stora luftiga miljöer. Butiker och kollektivtrafik är miljöer som kan skapa förutsättningar för trängsel där det är svårt att skydda sig. Men det är helt rätt att det inte är samma nivå på riskerna där, säger Karin Tegmark Wisell.
Johan Nöjd, smittskyddsläkare i Region Uppsala, har också noterat att utvecklingen går åt olika håll i olika regioner. Men han säger att det är svårt att utvärdera effekten av de lokala råden.
– Då skulle vi haft en kontrollerad studie där halva stan levde med lokala råd och halva utan. Det går inte. Vi lever också med en eftersläpning mot verkligheten. Siffrorna visar smittspridningen för ett par veckor sedan. Min känsla är att smittan var på väg kraftigt uppåt redan när vi fick råden för Uppsala.
Johan Nöjd säger att smittspridningen i Uppsala var på väg kraftigt uppåt redan när de lokala råden infördes.
En fråga är också hur pass lokalt riktade som de lokala råden har uppfattats.
– I hela Sverige blir det snack om det här, även om ens egen region inte fått några lokala råd. Tanken var att lokala råd skulle bli väldigt lokalt, men frågan är om det var så i praktiken, säger Johan Nöjd.
Tove Fall, professor i molekylär epidemiologi vid Uppsala universitet, säger att tidpunkten när man sätter in en åtgärd är viktig för effekten.
– Om man vill förhindra att smittan ökar är det mer effektivt att gå in tidigt. Men man måste också väga in vad åtgärden kostar. Om man inte kan upprätthålla åtgärderna tillräckligt länge kan smittan öka igen om man lyfter bort restriktionerna, säger Tove Fall.
Tove Fall, professor i epidemiologi, säger att det är viktigt att sätta in åtgärder mot smittspridning vid rätt tidpunkt.
Hon säger att R-talet, måttet på smittspridningen, är centralt.
– Om man fått ner R-talet till 0,9 med hjälp av de åtgärder man har satt in tar det ändå mycket lång tid innan man är nere på 20 fall i veckan om man startade på 1000 fall i veckan, jämfört med om minskningen börjat när man låg på 200 fall i veckan.