Landstinget i Uppsala län rankas som sämst i landet på patientsäkerhetsarbete. Även personal som UNT varit i kontakt med håller med om att mycket kan förbättras.
– Jag saknar tydliga vårdhygieniska mål, på kort och lång sikt. Konkreta mål och tydliga uppdrag vad gäller att förebygga de här vårdskadorna, säger Birgitta Lytsy.
Hon är läkare och har det övergripande ansvaret för vårdhygien i landstinget. Därmed arbetar hon för att förebygga uppkomsten och spridningen av vårdrelaterade infektioner, den vanligaste vårdskadan. Tillsammans med sex hygiensjuksköterskor rycker hon ut till bland annat särskilda boenden, folktandvården eller Akademiska sjukhuset när en vårdskada kopplat till hygien har inträffat.
Arbetet består mestadels av att "släcka bränder", där skadan redan är skedd.
Men Birgitta Lytsy vill också arbeta mer förberedande. För det krävs mål och tydlig styrning – vilket delvis saknas i Uppsala län, både enligt SKL och landstingets hygienläkare.
– Jag efterlyser ett långsiktigt perspektiv. Genom att visa att vårdskador är extremt dyra så ser man att det lönar sig många gånger om att ha det långsiktiga perspektivet. Att alla kan få rena kläder varje dag, att det finns spritflaskor överallt, att det städas ordentligt, att det finns tillräckligt med vårdplatser. Allt det är rena kostnader, men det vi vet är att skadorna är mycket dyrare, säger Birgitta Lytsy och fortsätter:
– Långsiktigt vårdhygieniskt arbete innebär en regelbunden infektionsregistrering och uppföljning, att man jobbar systematiskt med vårdrelaterade infektioner enligt gällande ledningssystem och patientsäkerhetslag.
Trots bristande styrning har det skett en stor kvalitetsförbättring vad gäller vårdhygien i landstinget, enligt Birgitta Lytsy. Men förbättringarna har drivits fram av personalen på golvet, snarare än den styrande ledningen.
– Problemet ligger på den högsta nivån, i landstingsstyrelsen. Politikerna måste ge direktiv till förvaltningen.
Sveriges kommuner och landsting har tagit fram åtta framgångsfaktorer för att minska förekomsten av vårdrelaterade infektioner. Många personer inom landstinget återkommer ofta till dessa faktorer som en viktig del av lösningen för att minska vårdskadorna.
Hygienläkaren Birgitta Lytsy framhåller att punkt tre, fem, sju och åtta behöver förbättras (se faktaruta). Framför allt den sistnämnda, som handlar om att ledningen ska agera.
SKL har i stor utsträckning gjort samma bedömning av landstingets patientsäkerhetsarbete som du. Vad säger du om det resultatet?
– Ja, det är ju ingen bra reklam för Uppsala att vi ligger sämst där. Vi borde kunna vara betydligt bättre.