Inga vinster i byggboomen

Prispress och brist på ledarskap är några av förklaringarna.
Byggboomen i Uppsala har gett bolagen gott om jobb under 2000-talet. Som underentreprenörer till byggjättarnas stora projekt, bostäder och infrastruktur, eller renovering, om- och tillbyggnad på egen hand. Uppdragen har varit många när folk har råd att bygga om.

Det märks på företagens omsättning som ökat kraftigt på senare år. Till exempel har Sh bygg ökat sin omsättning med 65 procent sedan 2004, Ingemar Rääf Bygg med 40-talet anställda har vuxit med nästan 60 procent samma period.
Däremot syns det inte på vinsterna. Generellt ligger vinstmarginalen på låga två, tre procent av omsättningen. Några har också drivits till konkurs under den här perioden, förutom Mauritz Bygg också JB Bygg & Inredning och SE bygg med 30-talet anställda. Många jobb räcker alltså inte när marginalerna blir för låga.
- Det är så här i byggbranschen. Det är svårt att ta betalt för sina tjänster, och därmed svårt att få någon större lönsamhet eller bygga upp reserver i bolaget, säger Lars Jagrén, chefekonom på branschorganisationen Sveriges byggindustrier.

Svårigheten att ta betalt kommer sig av att alla vet vad tjänsterna kostar, säger han.
- Det handlar om standardtjänster, ingen är unik och alla gör i stort sett samma sak. Storbolagen som köper underentreprenader vet precis vad de måste betala och lägst pris bland anbuden vinner alltid jobben.
Med små marginaler på intäktssidan blir bolagen känsliga för ökade kostnader. Under den här byggboomen har lönekostnaderna hållits på rimliga nivåer, i stället har priserna på byggmaterial rusat i höjden. På två år har exempelvis trävaror och armeringsstål stigit med över 20 procent. Med långa projekttider blir det prishöjningarna under pågående bygge vilket slagit direkt mot lönsamheten.

Villkoren gäller alla byggbolag, men de mellanstora, 20-50 anställda, har en särskilt svår sits.
- Det är svårt att planera verksamheten om man är många anställda men ändå inte jättestora. Det mellanstora bolaget räcker inte för stora projekt och kan också lätt hamna mellan jobb då man inte har full beläggning, säger Lars Jagrén.
Att leda ett växande byggbolag kan också bli problem. Oftast är det samma person som en gång hade två, tre anställda som leder en allt mer omfattande organisation.
- De flesta i branschen har samma ursprung, de har jobbat sig upp hela vägen. Att rekrytera externt är mycket ovanligt. Och det är klart att det kan vara svårt att alltid ha bolagets affärer för ögonen om man är mitt uppe i verksamheten och jagar jobb, säger Lars Jagrén.

Undantaget bland Uppsalabolagen är Sh bygg som visar god lönsamhet. Men så har också vd Lars Svensson 250 anställda till sitt förfogande. Och Sh bygg är specialiserat på renovering, om- och tillbyggnad. Inga nybyggen, inga el- eller vvs-arbeten inom företaget.
- 250-300 är en lagom storlek för oss. Det går bäst för företag som gör vad de kan bäst, stor som liten.
Han säger att det generellt i branschen finns en tendens att undervärdera risker, att köra ned huvudet och jobba, att lösa problemen vartefter de dyker upp.
- Det finns många duktiga byggare i stan. Men vi behöver bli bättre på att lära oss av misstagen, säger Lars Svensson.

Vad händer nu när konjunkturen vänder? Kommer vi att få se fler konkurser bland de pressade byggbolagen i Uppsala?
- Till en början kommer marginalerna att bli ännu mindre. Motståndet mot att avskeda personal är stort och vi får säkert se en ökning av konkurserna. Så småningom kommer man att anpassa sig till den nya kostymen med färre anställda. Och sedan börjar det om på nytt, säger Lars Jagrén.

Inga vinster i byggboomen

Trots en långvarig högkonjunktur har byggbolagen i Uppsala problem med lönsamheten. Konkursen för Mauritz Bygg i förra veckan var ingen tillfällighet då alla de mellanstora bolagen visar mycket låga eller inga vinster.