– Det var en engångssumma till arbetsmarknadsåtgärder, och i år finns inga pengar avsatta till det, säger Per Davidsson, kanslichef på kommunledningskontoret.
Superstädarna var en del av den kommunala kampanjen Min stad Uppsala som genomfördes förra året, och som gick ut på att öka medvetenheten om nedskräpning bland stadens unga. Sexton ungdomar anställdes som superstädare, och fick en månadslön på 30 000 kronor.
I deras arbetsuppgifter ingick bland annat att delta i städningen av Uppsalas gator, och att blogga om sina upplevelser.
– Syftet var att kommunicera med ungdomar på ungdomars vis, på sociala medier. Superstädarna skulle genom sina privata nätverk förmedla hur mycket resurser som läggs på renhållning i onödan, säger Roger Lindström, som var tillförordnad projektledare för Min stad Uppsala.
Just lönen var något som väckte starka reaktioner, och det var en medveten strategi från kommunens sida.
– Vi fick väldigt blandade reaktioner på projektet. De negativa reaktionerna gällde framför allt superstädarnas löner, som man medvetet valde att lägga högt. Men annars var det generellt positiva reaktioner, framför allt från de unga. Det var även en del marknadsföringsbyråer som tyckte att det var lite häftigt, säger han.
Idén kom från Linköpings kommun där man hade genomfört ett liknande projekt. De tre miljoner som projektet kostade togs från ett konjukturstöd som Uppsala kommun fått från regeringen för att motverka arbetslöshet.
Hur gick det?
– Staden blev inte renare, men det var ingen som trodde att ett fyramånaders projekt skulle förändra medborgarnas attityd, säger Roger Lindström.