Malmö stad började jobba med denna typ av frågor 2016. Politiker och tjänstemän har bland annat besökt polisen i New York för att se hur de arbetar med frågan. Härnäst väntar ett studiebesök på en säkerhetsmässa i Wales.
– Det här är en svårhanterad fråga och en balansgång där många intressen måste vägas in. Vi har i detta samarbete gjort en genomgång på platser där det teoretiskt skulle kunna hända något. Vi har köpt in olika hinder, bland annat höj- och sänkbara pollare som monteras mitt i gatan. Dessa styrs av radiosystemet Rakel vilket innebär att räddningstjänsten själva kan sänka dem om de behöver köra förbi, säger Martin Lundin, avdelningschef vid Stadslivsavdelningen på Malmö stads gatukontor.
Göteborgs stads kommunstyrelse gav strax efter händelserna i Stockholm trafikkontoret i uppdrag att undersöka specifika åtgärder för att förhindra och försvåra terrorism som samtidigt inte ska begränsa framkomligheten i centrala Göteborg.
Förslaget är på planeringsstadium. Men hinder har placerats ut i Göteborg på olika platser, enligt Henrik Dahlberg, säger Henrik Dahlberg som är kommunikatör för stadsledningskontoret i Göteborgs stad.
Ola Eriksson är kommunikatör på Stockholms stads trafikkontor.
– Längs Drottninggatan har vi placerat ut fler betonglejon men även granitblock som ska förhindra den typen av körning som skedde i april. Stockholm stad värnar framkomligheten. Men det går inte att helt bygga bort terrorhoten, säger Ola Eriksson.
I Uppsala saknas fysiska hinder för att hindra terrordåd med fordon som på Drottninggatan i Stockholm. Anders Fridborg är Uppsala kommuns säkerhetschef.
– Som det är just nu har Uppsala kommun inte vidtagit några fysiska åtgärder i form av körhinder för fordon i City, säger Anders Fridborg.
Hur ser du på att det var fordon som användes i Stockholm och i Barcelona?
– Det har även skett terrordåd med kniv som i Helsingfors och med skjutvapen i Paris. Hade terrordådet på Drottninggatan förhindrats om det funnits fler betonghinder eller hade gärningsmannen då kört via någon sidogata? Det finns en risk att man blir reaktiv i sina åtgärder för att förhindra terrordåd och inte planerar framåt, säger han.
Anders Fridborg säger att Uppsala har ett nära samarbete med polisen i arbete med att upptäcka och förhindra våldsbejakande extremism.
– Vi samarbetar med polisen och säkerhetspolisen om riskbilden och om det skulle uppstå någon hotbild i Uppsala, säger han.