Inga nya rutiner efter BMC-mordet
Om några dagar väller omkring 30 000 studenter in. Höstterminen börjar. Men Uppsala universitet gör inga ändringar i sina säkerhetsrutiner efter sommarens morddrama på BMC, då en man trängde in, mördade en kvinnlig forskare och sedan tog sitt eget liv.
- Vi kan ju inte låsa in oss helt och hållet. Verksamheten måste fungera, säger universitetets säkerhetschef Pelle Öhlund.
Den viktigaste lärdomen av mordet är att alla måste vara mer vaksamma än tidigare.
- Uppsala universitet har över 40 000 ögonpar. Inget elektroniskt system i världen kan upptäcka det vi tillsammans kan se. Framför allt ska vi se upp om obehöriga går omkring i lokalerna och frågar efter en viss person.
Pelle Öhlund antyder att det kan ha gått till så vid den tragiska händelsen i somras. Mordet inträffade strax innan dörrarna till BMC låses klockan 17, så mördaren hade inga problem att komma in i huset.
Kan inte låsa överallt
Verkligheten blir allt hårdare och brottslingarna allt mer förslagna. Det gör de traditionellt öppna svenska universiteten till något av en säkerhetsmässig mardröm.
- Det är svårt att hitta en vettig säkerhetsnivå, medger Pelle Öhlund.
- Vi har fått prova oss fram. I vissa ämnen visade det sig att det nya säkerhetssystemet hindrade studenterna från att ta kontakt med sina lärare. Så kan vi givetvis inte ha det, så där fick vi lätta på reglerna.
- Säkerheten får inte heller vara så strikt att forskare drar sig för att gå över och prata med kollegor i andra ämnen för att det är för krångligt att ta sig dit.
På dagtid är lokaler som studenterna använder olåsta. Det gäller till exempel föreläsningssalar, bibliotek, grupprum och datasalar. På kvällstid måste studenterna ha kort med kod för att komma in i datasalarna. Många sitter och jobbar vid datorn långt in på nätterna.
Verkliga överliggare
I några byggnader har universitetet problem med överliggare av en speciell typ. Både på Språkvetenskapligt centrum i kvarteret Kemikum i Ångströmlaboratoriet har några personer bosatt sig. Enligt Pelle Öhlund rör det sig troligen om misslyckade före detta studenter, som universitetet nu försöker avhysa.
- Det är svårt att hindra dem från att sitta och läsa i biblioteket på dagarna, men de kan inte få sova över i våra lokaler på nätterna.
När det gäller säkerhetssystem har Uppsala universitet gått från noll till 100 på tio år. Att förse kulturhus med skydd har varit både dyrt och svårt.
- Uppsala slott var särskilt bekymmersamt. Det visade sig nämligen att Slottets gamla ytterdörrar ändrar form när solen skiner på dem. Efter ideliga falsklarm fick vi flytta skalskyddet en bit in i huset.
Proffsjobb
För 30 år sedan kunde vem som helst gå runt i universitetshuset och titta på dyrbar konst. Det går inte i dag på grund av stöldrisken. Och tjuvarna har blivit både snabbare och proffsigare.
- När larmet går, är stöldgodset ofta redan på väg ut ur landet, säger Pelle Öhlund.
- Numera lägger vi inte ut skisser och ritningar över våra byggnader på nätet. Tjuvarna ska åtminstone inte kunna sitta hemma och planera sina stötar.
Nya nyckelkort
De nya studenterna kommer att få nyckelkort av nytt utseende till sina institutioner. 1998 beslutade rektor att alla nyckelkort skulle vara anonyma. Motivet var att ingen skulle kunna se att ett upphittat eller stulet kort gick till Uppsala universitet. I sommar har detta beslut rivits upp. På de nya korten är universitetets sigill avbildat.
- Att korten var anonyma visade sig inte fylla någon funktion. Ingen vet ju ändå till vilken dörr på universitetets alla byggnader som ett visst kort går - utan att gå runt och prova. Dessutom krävs ju kod.
Samtidigt har depositionsavgiften avskaffats, eftersom den blev för dyr att adiministrera. Men den som tappar sitt kort får fortfarande betala 100 kr för att få ett nytt.
Så jobbar vi med nyheter