Det framgår av en enkätundersökning bland nära 1100 patienter som behandlats med ballongvidgning, oftast i samband med en hjärtinfarkt eller kraftigt förvärrad kärlkramp i hjärtat. Studien publiceras i Läkartidningen.
– Våra resultat pekar på att vården måste bli mycket bättre på att ge upprepade och individuellt baserade samtal kring livsstilsförändringar för att motverka återfall efter akuta hjärthändelser, säger stressforskaren Gunilla Burell vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.
Hon är en av forskarna bakom undersökningen, som gjorts på initiativ av patientorganisationen Riksförbundet HjärtLung för att kartlägga patienternas kunskaper kring sin sjukdom, vilken information de har fått och vilka åtgärder de vidtagit för att förebygga akuta återfall i den.
Enligt både europeiska och nationella riktlinjer ska patienter efter en hjärtinfarkt eller ett kranskärlsingrepp få information om att själva grundsjukdomen inte är botad och erbjudas hjälp med livsstilsförändringar som kan minska risken för att nya förträngningar i kranskärlen ska ge återfall.
Enligt enkätsvaren ser däremot patienterna själva oftast andra faktorer än livsstilen, till exempel ärftlighet, som de viktigaste skälen till att de insjuknade och betraktar sig själva som friska när de blivit kvitt sina bröstsmärtor och andra symtom efter ballongvidgningen.
Bara var fjärde patient uppfattade informationen som de hade fått vid utskrivningen eller ett första återbesök på avsett sätt, dvs att de fortfarande hade en hjärt-kärlsjukdom och att de behövde ändra sina levnadsvanor för att påverka sjukdomen i en positiv riktning.
– Det är jättebra att så många tycker att de mår bra efter ballongvidgningen. Samtidigt visar svaren ett stort glapp mellan vårdens riktlinjer och hur majoriteten uppfattar informationen kring dem. Att så många tror att deras sjukdom orsakades av faktorer som de inte kan påverka gör dem förmodligen mindre motiverade att förändra livsstilen, säger Gunilla Burell.
Trots denna inställning uppgav ändå många patienter att de vidtagit en eller flera åtgärder som enlight flera forskningsstudier visats minska risken för nya negativa hjärthändelser. Hälften hade till exempel blivit mer fysiskt aktiva, hälften hade ändrat sina matvanor och hälften (av rökarna och snusarna) hade slutat använda tobak.
– Det är viktigt att ge fortsatt stöd dör att sådana ibland ganska krävande förändringar ska bli bestående och på ett sätt som inte är fördömande och moraliserande få fler att påbörja dem, säger Gunilla Burell.