Inaktiva studenter är inget stort problem i Uppsala
Många lärosäten får för höga anslag då de registrerade studenterna är fler än de som faktiskt studerar. Men här är det inte ett stort problem, säger man på Uppsala universitet.
Universitetets anslag från utbildningsdepartementet grundas till viss del på antalet studenter som finns registrerade tre veckor efter kursstart, och det finns ett bra sätt att få exakta siffror. En del utbildningar, främst inom medicin och farmakologi, har obligatoriska moment inom tre veckor och avregistrerar de studenter som inte deltar. Då får de fram korrekta listor på aktiva studenter. För de kurser som inte har sådana moment, framför allt inom humaniora, är det svårare att lämna rättvisande uppgifter.
— Institutionerna ska bevaka avhoppen, men det är svårare för dem som saknar tidiga obligatoriska moment. Vi jobbar på att få bättre kontroll, säger Einar Lauritzen.
Distansundervisningar
Problemet med spökstudenter är särksilt stort på distansundervisningar där genomstömningen av studenter är låg. Även i Uppsala är genomströmningen relativt låg på distanskurserna, men Einar Lauritzen säger att det inte nödvändigtvis handlar om så kallade spökstudenter.
— Många läser distanskurser för att förkovra sig och inte för att ta poäng, men det betyder inte att de är inaktiva.
På SLU i Uppsala säger man att man troligtvis har fler studenter i systemet än som är aktiva, men hur många går inte att säga.
— Jag tror att det existerar överallt, men vi har en hög genomströmning på ungefär 90 procent, så problemet är i alla fall inte omfattande, säger Inger Knutell, chef på studerandeavdelningen på SLU.
Så jobbar vi med nyheter