Trots effektiviseringar är framtiden oviss och företagets informationsdirektör menar att kommande besparingar kan innebära försämrad djuromsorg.
- Ska vi hålla samma kostnader som våra utländska konkurrenter kan så mycket väl bli fallet. Det skulle innebära att vi inte längre tillämpar åttatimmarsregeln för transporter, grisarnas svansar kan komma att klippas av, suggor fixeras liksom att vi tar in fler djur i stallarna. Detta är förändringar som kan bli aktuella ganska snart om inget händer, säger Hampe Mobärg informationsdirektör vid Swedish Meats som svarar för 60 procent av slakten i Sverige.
Genmodifierad soja
Svenska djur föds upp på foder som är fritt från genmodifierade organismer (GMO). I andra länder, förutom Norge, får i princip alla köttproducerande djur foder som innehåller genmodifierad soja.
— Kostnaderna för att säkerställa leveranserna av foder och se till att de inte innehåller GMO kommer att fyrdubblas. Uppskattningsvis kommer detta att kosta kring 80 miljoner kronor per år fram över, säger Hampe Mobärg.
Handeln har hittills inte alltid tagit ställning då det gäller GMO i foder. Ica som har 40 procent av livsmedelsförsäljningen i landet lämnar över ansvaret för om djuren ska födas upp på GMO-foder eller inte till lantbrukarna.
Lisbeth Kohls, chef för Konsument och kvalitet vid Ica, menar att det är svårt för företaget att ha ett system för att kontrollera att fodret som getts till djuren är GMO-fritt.
— I dag garanteras detta av Lantmännen. Då det gäller GMO i de färdiga produkter garanterar Ica att de inte ska innehålla detta. Jag kan inte svara på om vi är beredda att betala för att de svenska djuren ska få GMO-fritt foder. Det är en hypotetisk fråga och ingen har ställt den till oss tidigare. Självklart kan det vara mervärde för oss att ha kött där man använt ett sådant foder. Mer kan jag inte säga i dag, säger Lisbeth Kohls.
Kritik
Inom slakterierna är man kritisk till Icas hållning.
— Vi ser Icas inställning som att för dem spelar det ingen roll om fodret innehåller GMO. Det här handlar ju om att de inte vill vara med och betala. säger Hampe Mobärg.
Enda sättet att stoppa utvecklingen enligt Hampe Mobärg är att fler köper svenskt, såväl svensk färskt kött som färdigmat. Fler restauranger och storhushåll måste också börja servera svenskt kött.
— I dag handlar allt om lågt pris. För att klara att behålla den svenska djuromsorgen och GMO-fritt foder måste fler vara beredda att betala lite mer för att få svenskt kött. Det kan röra sig om 4-6 kronor per kilo, säger Hampe Mobärg.
UNT-fakta
Nästan hälften av nötköttet importerat
Sedan Sveriges EU-inträde har importen ökar mycket kraftigt. 1994, året före inträdet importerade vi 22 000 ton nötkött och 15 000 griskött. Tio år senare, 2004, var nötimporten 94 000 ton och grisimporten 68 000 ton.
42 procent av allt nötkött som säljs i Sverige (inkluderar även kött i färdigmaträtter och det som serveras på restauranger) är importerat. Motsvarade siffra för griskött är 21 procent och för lamm 57 procent.
Vi äter nu i genomsnitt årligen 25 kilo nötkött och 36 kilo griskött per person i Sverige. Motsvarande siffra för de 25 medlemsländerna i EU är för nötkött 18 kilot och griskött 43 kilo.
Källa: LRF
Läs mer i UNT