Det är tidig morgon men redan full aktivitet i Hargshamn utanför Östhammar. Båten som ligger vid kajen har kommit hela vägen från England – tungt lastad med sopor.
Soporna, som packats i stora balar, får mellanlanda i hamnen i väntan på Vattenfalls bilar. Det är nämligen de som köpt avfallet, för att göra fjärrvärme av det.
Någon vecka senare öppnar Vattenfalls underhållschef Johan Siilakka luckan till den stora ugnen i Boländerna.
Skenet från lågorna slår emot honom: ett hav av sopor brinner här inne. Ungefär 90 procent av Uppsalas hushåll är anslutna till Vattenfalls fjärrvärmenät, som till 65 procent drivs av just eldat avfall.
Förra året eldades totalt 316 000 ton sopor i Boländerna. 136 000 av det var importerat avfall från framför allt Storbritannien, Finland och Irland.
– 181 000 ton kom från Sverige, och ungefär hälften av det var sopor från Uppland, säger Johan Siilakka.
Den utländska importen är nödvändig för att våra egna sopor inte räcker till, helt enkelt. Det är dessutom få länder som har en så utbyggd fjärrvärme som Sverige.
På vissa sätt kan det ses som en klimatinsats, förklarar Åsa Stenmarck, materialflödesexpert på Naturvårdsverket. Detta eftersom soporna hindras från att läggas på soptippar där de bildar metangas.
Problemet är bara att soporna – både de svenska och importerade – till hälften består av plast. Att elda dem ger upphov till stora utsläpp.
– Det allra bästa vore förstås om alla återvann sin plast, för den är vår stora fossila utsläppskälla. För varje ton som eldas släpps drygt 2 ton koldioxid ut, säger Åsa Stenmarck.
Vattenfall har ögonen på sig. De har stått för stora utsläpp historiskt och befinner sig nu mitt i ökade krav på klimatomställning. Det märks inte minst på kunderna, berättar Johan Siilakka.
– Vi har som mål att Vattenfalls utsläpp ska vara netto noll 2040 (att utsläppen minskas så långt som möjligt, och resten klimatkompenseras, reds. anm.). Och våra kunder efterfrågar fossilfri fjärrvärme.
Och de har lyckats minska sitt klimatavtryck rejält. På 1980-talet drevs fjärrvärmen från Boländerna nästan helt och hållet av olja. Vattenfalls egen beräkning är att koldioxidutsläppet då låg på 800 000 ton per år.
I dag uppskattar Vattenfall att de släpper ut cirka 160 000 ton koldioxid i Uppsala varje år. Oljan står endast för en procent av fjärrvärmen. Det är på vintern som reservpannan, som ännu drivs av fossil olja, sätts in. På sikt ska den byggas om för att kunna elda biogen olja och så hoppas Vattenfall att annat biologiskt bränsle – som rester från skogsindustrin, returträ och bark– ska kunna bli en allt större del.
För att minska andelen plast i soporna ligger ett stort ansvar både hos kommuner, privatpersoner och förpackningsindustri, tycker Johan Siilakka.
– Det gäller för beslutsfattare att bland annat att skapa incitament för de som tillverkar förpackningar att inte sätta nya på marknaden hela tiden.
Hur tar ni själva ansvar?
– Det vi kan göra är att ställa krav på ursprungsländerna att sortera, bland annat genom att erbjuda rabatt till de som minskar mängden plast i sina sopor. Vi gör stickprov på soporna innan de eldas, för att hålla koll på utvecklingen, och så prövar vi ny teknik för att avskilja och spåra fossilt plastinnehåll i avfallet.
Här i Uppsala är nya rutiner på gång för att få fler att källsortera. 2025 ska villaägare utrustas med nya soptunnor med flera fack, som ska göra det möjligt att källsortera redan hemma på tomten.
Finns risk att ni får brist på sopor att göra fjärrvärme av, ju bättre vi blir på att källsortera?
– Nej, jag ser inte den risken i närtid. Och vi hoppas ju kunna elda allt mer biobränsle, säger Johan Siilakka.
Importen av sopor väntas fortsätta som tidigare, tillägger han.
Men det handlar inte bara om att hålla fjärrvärmen igång. Det är en lönsam affär också.
Vattenfall får först betalt av exportländerna för att ta emot avfallet, och sedan tar de betalt av fjärrvärmekunderna. Johan Siilakka säger att summan de får av andra länder är mindre i dag än tidigare, och uppger att en stor del av de pengarna går till att betala en typ av utsläppsskuld till EU. Exakt vad de får betalt för att importera avfall vill han dock inte säga.
– Nej, det är en öppen marknad där vi konkurrerar både med andra länder och andra städer i Sverige.