''Illa för folkhälsan att lägga ned databasen''
Nu protesterar svenska näringsforskare mot Livsmedelsverkets förslag att lägga ned arbetet med näringsdatabasen. Forskarna menar att besparingen riskerar att rasera forskningen och gör det omöjligt att spåra sambanden mellan kost och en rad sjukdomar. På sikt menar man att besparingen utgör ett hot mot folkhälsan.
Den svenska nutritionsdatabasen innehåller uppgifter om 52 näringsämnen i 1 800 livsmedel och nästan 600 maträtter. Totalt finns 90 000 värden i näringsdatabasen.
Databasen används av Livsmedelsverket för att ta fram närings- och kostrekommendationer för olika grupper. Men också för att följa befolkningens intag av energi och olika näringsämnen.
Beroende av databasen
Men även läkare och näringsepidemiologer, personer som jobbar med att studera sambandet mellan kost och sjukdomar, utnyttjar nutritionsdatabasen.
— Vi är helt och hållet beroende av den. Utan en uppdaterad kostdatabas går det inte att uppskatta vad folk äter och klarlägga sambanden mellan kosten och sjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar. Att lägga ned databasen är mycket illa för folkhälsan på sikt, säger Alicija Wolk, professor i näringsepidemiologi vid Karolinska institutet.
Finland har kommit längre
Hon menar att Sverige i stället borde satsa mer på databasen. Forskarna vet att det finns ett stort antal näringsämnen och kemiska substanser som kan vara viktiga för att skydda mot sjukdomar. Men för de flesta substanser saknas ännu uppgifter i databasen
— Det finns också en rad antioxidanter som sannolikt är mycket viktiga för hälsan. Dessa saknar vi uppgift om i den svenska databasen och sådana måste vi hämta från andra länder. Finland har kommit mycket längre, de har analyserat 270 olika näringsämnen.
Alicija Wolk påpekar också att Sverige har skrivit på ett direktiv om livsmedelssäkerhet.
— Tar man det på allvar så är det viktigt att ha en näringsdatabas av hög kvalitet. Livsmedelssäkerhet handlar inte bara om att ta reda på vad som är farligt utan också hur vi ska skydda oss mot olika sjukdomar. Det är också en myndighet som ska ha ansvar för att dessa uppgifter finns tillgängliga.
Eftersatt redan i dag
Nutritionsepidemiologen Elisabeth Wirfält, vid Enheten för kost och cancer, Universitetssjukhuset MAS, forskar på sambandet mellan fettsyror i kosten och bröstcancer. Hon ingår i ett nätverk för näringsepidemiologisk forskning.
— Vi forskare menar att redan i dag är arbetet med databasen eftersatt eftersom den inte innehåller uppgifter om ett stort antal nya livsmedel.
Många av dessa data kan heller inte hämtas från utländska livsmedelsbaser eftersom förhållandena är olika vad gäller exempelvis klimat.
— Jag förstår inte alls vad de ansvariga tänker på när de föreslår att vi ska vara utan nutritionsdatabas. Det går ju inte att bedriva någon forskning då det inte finns aktuella uppgifter, säger Elisabeth Wirfält.
Hon befarar också att om verksamheten läggs ned kommer kompetensen för att hantera nutritionsdatafrågor snabbt att raseras vid Livsmedelsverket.
— Det som händer vill jag kalla katastrofalt. Ska vi i Sverige seriöst jobba med att studera och utvärdera människors hälsa, då är en näringsdatabas ett måste, säger Elisabeth Wirfält.
Så jobbar vi med nyheter