Idrotten där guld inte ger pengar
Många nya unga medlemmar och allt fler samarbeten med etablerade idrottsföreningar har de senaste åren gett handikapp-idrotten en rejäl skjuts. Men det ekonomiska stödet från kommun och landsting räcker inte långt och sponsorerna lyser med sin frånvaro.
13-årige Pontus Ahl kommer nästan varje onsdag när Uppsala handikappidrottsförening anordnar bågskytte.
Foto: Rolf Hamilton
Stora svenska framgångar vid Paralympics i Peking, ett bragdguld till en rullstolsburen skytt. Förebilder som väcker intresse och drömmar.
Behovet av idrottsaktiviteter för handikappade i Uppsala är stort. Ett behov som bara ökar. Det säger Maria Törnqvist på föreningen Uppsala handikappidrott (UHI)
- Vi hade senast 700 besökare på vår informations- och prova-på-dag. Det är jätteviktigt speciellt för barn och ungdomar att man får komma ut och aktivera sig, annars är det lätt hänt att man blir sittande hemma vid skrivbordet, säger hon.
UHI har i dag cirka 820 medlemmar. Det gör den till en av de största föreningarna för handikappidrott i landet. På barn och ungdomssidan är tillströmningen av medlemmar som störst, där har man de senaste fem åren sett en fördubbling av antalet aktiva. Men samtidigt som fler vill delta krymper stödet från kommun och landsting.
- Vi får inga bidrag från landstinget och bara litegrann från kommunen. Vi får fler medlemmar men bidragen är desamma. Det går inte ihop. Vi skulle vilja att kommunen bidrar med pengar till en anställd på kansliet som kan jobba långsiktigt med barn och ungdomsorganisationer, säger Maria Törnqvist.
På kommunen menar man att de cirka 380 000 kronorna som tilldelas handikappidrotten årligen är vad som ryms inom ramen för budgeten men att om ökningen av aktiva skulle fortsätta kan det bli aktuellt med mer pengar.
- Jag kan tänka mig att det blir ett ökat stöd om verksamheten växer men det blir i slutändan en politisk fråga. Det är vår uppgift att redovisa för politikerna i nämnden vilka behov som finns och sen får budgeten avgöra hur mycket pengar det blir, säger Sten Larsson på Fritid- och naturvårdsnämnden.
Sten Larsson säger att kommunen jobbar aktivt för att förbättra förutsättningarna för handikappidrotten i Uppsala och har inlett en dialog med UHI för att få kunskap om vilka behov som finns.
Mikael Hammargren är sedan nio år anställd vid UHI:s kansli. Han är kritisk till den byråkrati som finns inom kommunen och menar att ett säkrat stöd från offentligt håll skulle innebära ett lyft för styrelsen och de aktiva.
- Vi skulle slippa sitta och jaga pengar från stiftelser och fonder. Det stjäl tid och ork från styrelsen som skulle kunna användas till att utveckla verksamheten. Problemet med kommunen är att det är svårt att veta vilka nämnder man ska vända sig till och blir ofta runtskickad, säger han.
Uppsala handikappidrott har också haft svårigheter att få sponsorer. Maria Törnqvist menar att organisationen har anledning att vara självkritisk då de tidigare inte arbetat aktivkt för att få sponsorer till sina evenemang. För ett år sen bildades en sponsorgrupp och nu hoppas de att det ska bli lättare att hitta företag som vill bidra med pengar.
Bristen på sponsorer beror på att handikappidrotten får lite uppmärksamhet i media vilket gör att den alltför ofta hamnar i skymundan, enligt Maria Törnqvist.
- När Uppsala handikappidrott 2005 vann SM i fotboll var intresset från lokal media svalt.
Att skytten Jonas Jacobsson i december förra året fick ta emot bragdguldet för sina insatser vid Paralympics i Peking och de utmärkelser som han och simmaren Christoffer Lindhe fick ta emot vid årets Idrottsgala betyder därför mycket för de lokala organisationerna.
- Handikappidrotten får synas för en gångs skull och det betyder jättemycket. Men samtidigt är det upp till oss också att bli bättre på att nå ut, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter