I sociologen Ylva Ulfsdotter Erikssons avhandling om yrke, status och genus som UNT tidigare skrivit om, så fick slumpvis utvalda svenskar rangordna yrken efter status. Resultatet blev en lista mellan ett och hundra, där läkare toppar medan sjuksköterska kommer längre ner och undersköterska bland bottennoteringarna. Stefan Anderson är undersköterska på Akademiska sjukhuset. Han upplever att vården är starkt hierarkisk, framför allt om man tittar på hur organisationen ser ut.
– Sjukhuskulturen rutar in oss som jobbar väldigt strikt, i stället för att se till vilka uppgifter alla har möjlighet att utföra och på så vis kan hjälpas åt mer.
Stefan Andersson jobbar på akuten, där man arbetar i team kring patienten. Han tycker att det sättet att arbeta är bra eftersom alla yrkeskategorier behövs då, och blir lika viktiga.
– Dessutom skapar det en respekt för varandras arbetsuppgifter och höjer till exempel undersköterskornas status, men tyvärr så fungerar det oftast inte så på en vårdavdelning, tillägger han.
Stefan Andersson efterlyser mer teamarbete inom vården. Han berättar att det tog lång tid att införa på akuten eftersom det fanns ett mindre motstånd till förändring från olika yrkesgrupper.
– Det handlar nog mycket om traditioner och revir. Man är van att jobba på ett visst sätt, trots att det är mer effektivt med teamarbete, säger han.
På centraloperation jobbar sjuksköterskan Liza Nordström Partanen. Hon känner av att sjuksköterskorna står lägre i rang.
– Jag har varit med om kommentarer från läkarhåll som, ”det där hinner väl du med”, vilket jag tycker känns respektlöst. Men mycket beror nog på okunskap om vad vi sjuksköterskor faktiskt gör under vår arbetstid, säger hon.
Liza Nordström Partanen menar att personalen har ett tätt samarbete kring varje patient på centraloperation, vilket gör att gränserna blir mer flytande. Precis som Stefan Andersson så upplever även hon klimatet på vårdavdelningarna som mer hierarkiskt.
– Att vara operationssjuksköterska är helt klart ett steg uppåt. Jobbar du på en vanlig vårdavdelning så känns det som att du har lägre status. Jag upplever också att allmänheten inte är klar över skillnaden mellan sjuksköterskor och undersköterskor, säger hon.
Liza Nordström Partanen älskar sitt jobb, men kan ibland känna att sjuksköterskegruppen kommer i kläm.
– Vi förväntas ofta att utföra våra uppgifter samtidigt som vi ska bistå undersköterskorna, vilket leder till ännu fler arbetsuppgifter för mig som sjuksköterska och det är inte riktigt försvarbart, säger hon.
Att jobba i team som på akuten är något Liza Nordström Partanen känner sig kluven till.
– Jag har varit med om att teamarbete lett till att det blivit mer basal omvårdnad för mig, i stället för att utnyttja den kunskap jag har som sjuksköterka, säger hon och efterlyser ett större intresse mellan läkare, sjuksköterskor och undersköterskor, för vad de olika yrkeskategorierna faktiskt gör.
Pontus Pfannenstill som är underläkare på barnkirurgakuten i Uppsala säger att läkarna ofta saknar gemensamma kontaktpunkter med undersköterskorna och att de tre olika yrkesgrupperna känns som helt olika sfärer trots att man jobbar på samma arbetsplats.
– Vår kommunikation med undersköterskorna går oftast via sjuksköterskorna och det illustrerar väl det glapp som finns mellan de olika nivåerna, säger han men tycker ändå att det finns ett professionellt förhållningssätt till varandra.
Pontus Pfannenstill tog nyligen examen från läkarutbildningen vid Uppsala universitet och är inne på samma spår som Liza Nordström Partanen i att det saknas en förståelse för de olika gruppernas arbetsuppgifter och säger att det är märkligt att man över huvud taget inte pratade om de olika yrkenas funktioner under utbildningen.
– Självklart har jag stött på det under praktiktillfällen, men under utbildningen så pratade vi aldrig om vad en sjuksköterska eller undersköterska har för arbetsuppgifter.
– Men visst skulle det ge en bättre förståelse mellan grupperna om det fanns med redan under utbildningen.