I dag är Sigtuna rådhus ett minnesmärke. En byggnad att gifta sig i och som turister låter sig bli fotograferade framför.
Men det är också en plats där kvinnoöden har avgjorts, när det fortfarande fungerade som domstol. Det kunde handla om en piga som häktades för barnamord. Eller en ogift kvinna som erbjöds 100 kronor om hon tog tillbaka sin ”orättvisa” beskyllning” i ett faderskapsmål.
Maria Ågren, professor i historia vid Uppsala universitet, berättar att inflyttningen till städerna var stor under 1800-talet. Levnadsförhållandena var ofta svåra:
- Man fick en situation som liknar den som idag finns i Afrikas och Sydamerikas kåkstäder.
Nya Sigtuna Tidning,
18 februari 1887:
"Svaranden bestred på det bestämdaste kärandes påstående, att han ska vara fader till ett av käranden den 26 augusti 1886 framfött gossebarn. Kvinnan valde att ta emot de 100 kronor som den misstänkte fadern gav henne "av rent medlidande".
Hon var hans före detta hushållerska.
- Om en kvinna anklagade en man från ett högre socialt skikt tror jag att hon hade sämre möjligheter att få rätt, säger Maria Ågren.
Rättsväsendet försökte främst få parterna att ingå äktenskap. Om det inte gick kunde det bland annat bli svårt för kvinnan att få jobb och bli gift i framtiden.
Stigmatiseringen gjorde också att självmorden ökade bland gravida kvinnor i slutet av 1800-talet.
- Men fram till 1600- talet var det framför allt männen som blev stigmatiserade. Man ansåg att män hade ett större ansvar i alla sammanhang och då blev det också mannens fel om något sådant här hände, säger Maria Ågren.
Under 1880-talet kunde männen dömas att betala underhåll. I bland varade utgiften bara tills barnen var i sjuårsåldern, då de ansågs kunna hjälpa till med försörjningen. Oäkta barn hade heller ingen arvsrätt.
- Det är svårt att säga generellt hur de drabbades av stigmatiseringen. Det fanns nog både människor som var överseende och folk som betraktade dem som bastarder, säger Maria Ågren.
Men en del överlevde inte spädbarnsåldern.
Sigtuna Tidning,
25 januari 1884:
"Till länsfängelset har införpassats pigan Anna Maria Pettersson från Krogsta i Norrsunda socken, häktad för barnamord."
Barnamorden genomfördes ofta genom kvävning. Under 1880-talet kunde kvinnan dömas till fyra års fängelse om kroppen hittades, annars till två år.
Andra kvinnor födde inte barnen alls. Maria Ågren berättar att de illegala aborterna bland annat skedde genom intag av gift. Kvinnor även åkte även i hemlighet till Köpenhamn för att föda och lämna bort barnet till fosterföräldrar eller begå abort.
Hon drar kopplingar till nutidens Irland där kvinnor åker till England för att begå abort.
- Det måste även där handla om att det inte erbjuds laglig abort och ha med stigmatiseringen att göra.
Maria Ågren menar att mycket har hänt sedan dess, och syftar bland annat på att rätten inte skulle tvinga folk att gifta sig i dag.
- Hela den här frågan om rätten till din egen kropp blev bättre under 1900-talet.