I pressfrihetens gråzoner
Allra högst ligger denna gång Finland och Island. Sist i listan hittar man Nordkorea, Libyen, Burma, Kuba och Turkmenistan.
Resultatet lär inte förvåna någon. Det är lätt att ta pressfriheten för given i Norden och lika lätt att kritisera de länder där all tänkbar form av frihet saknas. Men vi borde nog ägna större intresse åt de länder där medier och journalister verkar i en ?gråzon? mellan frihet och ofrihet, där små händelser varje dag avgör om friheten ska utvidgas något eller tvärtom inskränkas ännu mer.
Freedom House pekar på tre regioner i världen där press och övriga medier just verkar i en gråzon. I alla tre är den allmänna trenden det senaste året negativ.
Tio av tolv tidigare sovjetstater (de tre baltiska länderna räknas naturligtvis inte till denna grupp) beskrivs av Freedom House som ?ofria?. De enda undantagen är Ukraina och Georgien som är ?delvis fria?.I de ofria länderna har friheten i allmänhet inskränkts ytterligare sedan sist - journalistmorden i Ryssland och regeringens planer på att reglera användningen av internet är talande exempel.
I Latinamerika har utvecklingen gått bakåt i länder som Argentina, Brasilien och Venezuela. Bara Chile och Uruguay tillämpar i dag pressfrihet enligt Freedom House. Just de exemplen visar också att pressfrihet och andra medborgerliga friheter inte har något enkelt samband med regeringarnas orientering i andra frågor - både Chile och Uruguay har vänsterinriktade regeringar, men det har också Venezuela.
I Asien pekar Freedom House på bakslag för pressfriheten i länder som Pakistan, Sri Lanka, Thailand och Filippinerna. Men det finns också motexempel som Indonesien, Kambodja och Nepal.
I Mellanöstern står utvecklingen nu stilla efter en period där pressfriheten ökat i flera länder. I Västeuropa räknas Italien - sedan Berlusconi förlorat regeringsmakten - åter som helt fritt, medan frågetecknen hopar sig kring Turkiet.
Bakom den dystra utvecklingen på många håll finns en övergripande trend. Den stora våg av demokratisering som gick genom världen från 80-talets slut och dryga tio år framåt har nu nästan helt klingat av. I stället ser vi det ena exemplet efter det andra på regeringar som utan att formellt avskaffa demokratin försöker se till att ingen verklig opposition är möjlig. Ryssland och Venezuela lyfts fram av Freedom House som särskilt tydliga exempel - och särskilt oroande med tanke på dessa länders ställning i sin region. I Ryssland är naturligtvis det växande antalet mord på journalister och direkta hot av olika slag mot redaktioner en annan sida av samma utveckling.
Pressfrihet handlar om mer än bara pressens frihet. I de länder där pressen attackeras attackeras regelmässigt också andra demokratiska friheter. I Ryssland har regimen t ex underkänt registreringen av oppositionspartier inför valen.
I länder som Libyen eller Nordkorea är det antagligen bara en total regimförändring som kan skapa utrymme för en fri press. I andra länder pågår kampen varje dag, med höga insatser. Det är i gråzonerna mellan frihet och ofrihet som stöd utifrån kan göra skillnad redan på kort sikt
Så jobbar vi med nyheter