I höst avgörs framtiden för pendlarna

I höst väntar en ödestid för fyrspårsfrågan. En utbyggnad av järnvägen mellan Uppsala och Stockholm har stötts och blötts i flera år. Men nu börjar det bli skarpt läge.

Flera avgörande beslut tas under hösten som kan påverka möjligheterna att bygga fler spår mellan Uppsala och Stockholm.

Flera avgörande beslut tas under hösten som kan påverka möjligheterna att bygga fler spår mellan Uppsala och Stockholm.

Foto: Tor Johnsson

Uppsala2016-08-23 07:05

– Infrastrukturpropositionen som kommer sent i höst sätter ramarna. Och då kommer man att se vartåt det lutar, säger Ola Kahlström, strategisk samhällsplanerare på Uppsala kommun.

Han sitter också med i den arbetsgrupp som tillsammans med Trafikverket tar fram en så kallad åtgärdsvalsstudie för järnvägen mellan Uppsala och Skavstaby, den punkt där Arlandabanan ansluter söder om Rosersberg.

Förhoppningen från kommunens sida är nu att en utbyggnad av järnvägen mellan Uppsala och Stockholm kommer med i den nationella planen, som innehåller satsningar mellan 2018 och 2029. Järnvägen ses som en strategisk länk, inte minst för att man ska kunna fortsätta planeringen att bygga ett nytt stadscentrum i Bergsbrunna vid en framtida järnvägsstation.

– Men vi vet också att den här åtgärdsvalsstudien är efterfrågad av många. Stråket mellan Uppsala och Stockholm via Arlanda har en nationell vikt. Och det börjar gå upp för allt fler, säger Ola Kahlström.

Han medger dock att utgångspunkterna och önskemålen är lite olika från Trafikverkets respektive kommunens horisonter. Från kommunens sida vill man gärna ha med de dynamiska effekterna, som en utbyggnad med fler bostäder ger, när man ska beräkna nyttan av en satsning på järnvägen. Trafikverket å sin sida är noga med att använda samma prognosmodeller för alla projekt i de samhällsekonomiska kalkylerna, så att de ska bli jämförbara i ett nationellt perspektiv.

Alla är dock medvetna om att resurserna är begränsade. Det är fler infrastrukturprojekt som är med och slåss om pengarna. Järnvägen mellan Alingsås och Göteborg, där man tidigare bara har beslutat om punktinsatser för att förbättra kapaciteten, samt sträckorna Hässleholm–Lund och Hässleholm–Kristianstad är några projekt som konkurrerar om pengarna som ska fördelas i propositionen. En joker i sammanhanget är den planerade snabbjärnvägen mellan Stockholm och Göteborg respektive Malmö. Det är sagt att den ska gå utanför de ordinarie satsningarna på järnvägen. Men eftersom den totala kakan är begränsad finns en risk att snabbjärnvägen kan äta upp investeringsutrymmet för övriga järnvägsprojekt.

Det som talar för Uppsalas del är att argumenten från regeringen också betonar kopplingen till tillväxtregioner och bostadsbyggande när infrastrukturprojekten ska lanseras.

– Det som regeringen presenterade i våras, att öka takten i bostadsbyggandet genom satsningar vid stationslägen, låter nästan som om de hade Bergsbrunna i åtanke, säger Ola Kahlström.

Detta händer nu

Infrastrukturpropositionen presenteras sent i höst. Den lägger fast ramarna för investeringar i vägar och järnvägar för perioden 2018–2029. Det blir ett uppdrag till Trafikverket som tar fram ett förslag till nationell plan under våren 2017. Slutgitligt beslut fattas sedan av riksdagen som fastställer den nationella planen.

Trafikverket gör just nu en åtgärdsvalsstudie för sträckan Uppsala–Skavstaby där man tittar på olika åtgärder för att nå de mål man önskar. Den utredningen väntas vara klar i september–oktober och blir ett viktigt underlag till förslaget till nationell plan.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om