Många upplever redan i dag att mobilerna och tekniken tar för mycket plats i våra liv.
– Jag tror inte vi kommer att vilja släppa taget om telefonen i närtid.
Det säger Matilda Tudor, mediaforskare vid Uppsala universitet. Hon får medhåll från Johannes Larsson, framtidsstrateg på konsultföretaget Kairos Future.
Samtidigt vill allt fler bli av med sina sociala medier enligt My Telescopes senaste undersökning av människors google-sökningar. Mer än hälften av ungdomar i åldern 13–18 uppger även att de inte vill använda sin telefon så mycket som de gör, enligt Mediamyndighetens rapport från 2023.
– Många känner att tekniken är invasiv, att den kommer för nära och tar mycket plats i våra liv. Från tech-sidan finns ett intresse av att knyta tekniken ännu närmre vår kropp, genom glasögon eller chip exempelvis, men ur ett användarperspektiv finns ett motstånd mot det. Man vill upprätthålla gränser, säger Matilda Tudor.
Hon spår i stället att mobilernas funktion kommer att ändras. Framförallt tror hon att vår textbaserade teknik kommer att bli utmanad av röststyrd sådan.
– Ambitionen från industrins sida är ju att allt ska ske sömlöst, förklarar hon.
Därför lär hemassistenter såsom Alexa och Siri, som i dag kan hjälpa dig att sätta på musik eller tända lamporna genom en muntlig uppmaning, bli bättre och få fler funktioner. Mobilerna kan samordna assistenterna – som en fjärrkontroll.
Framtidsstrategen Johannes Larsson menar att gränsen mellan dator och smartphone kommer att upplösas.
Framtidsstrategen Johannes Larsson är enig. Telefonen kommer att bli kraftfullare och gränsen mellan dator och smartphone kommer upplösas.
– Smartphones ersatte inte mobilen, de ersatte också kameran, klockan, anteckningsblocket. Smartphones lär alltså ersätta fler saker i framtiden. Redan nu ser vi utveckling av att koppla sin telefon till en större skärm, som en dator., eller rentav veckla ut en vikbar telefon till en större skärm, säger han.
På väldigt lång sikt kanske telefonen ersätts av glasögon eller något annat, tror Johannes Larsson. Men som tidigare forskare varit inne på: det tar lång tid att vänja sig vid något nytt.
Så även med att ge de röststyrda assistenterna order.
– Alla är ju inte bekväma med att tilltala en sådan högt. Jag har själv testat att prata med chat-gpt:s talfunktion och det funkar hyfsat bra, men är ändå rätt pinsamt. Man kommer ju inte göra det högt på kontoret på en ganska lång tid, säger Johannes Larsson.
Han menar att det är tänkbart att vi rör oss mer mot ett chefssamhälle med AI:s intåg i arbetsslivet.
– AI-agenter kan lösa mer avancerade uppgifter och fler människor kommer att få arbetsleda och definiera vad dessa AI-agenter ska göra.
Matilda Tudor är medieforskare vid Uppsala universitet med särskild inriktning på existentiella perspektiv på digitalisering och AI-utveckling.
Men AI lär inte heller bara bli våra anställda, utan kan redan i dag agera vän – eller partner, något som Matilda Tudor och Johannes Larsson märker att folk är ambivalent inställda till. Samtidigt som det finns en stor nyfikenhet på hur människolik AI kan bli vill många att tekniken ska ta mindre plats i privatlivet.
– Det kanske kommer att bli lite fint att ha "riktiga" vänner, och fult att ha AI-vänner, men det kommer att bli ett spektra där vissa har en artificiell flickvän, och vissa använder det som stöd i sitt jobb, säger Johannes Larsson.
Johannes Larsson tror också på forumens återkomst. Många användare tycker att det blivit för svårt att hitta det man söker på internet när det styrs av algoritmer, förklarar Johannes Larsson. I forum, av och för människor, kan information utbytas på ett mer högkvalitativt sätt.
– Det har smugit sig på nu ett tag, att internet har blivit sämre.