Tayem och Disa: "Svårt att avgöra vad som är sant"

I dag är det källkritikens dag. Eleverna i årskurs 6 har fått testa universitetets forskningsprojekt Nyhetsvärderaren för att lära sig vad som är sant och falskt i media. Svårt, tyckte barnen.

Disa Svensson och Tayem Alwani går båda i årskurs 6 på Gottsundaskolan och har fått prova verktyget Nyhetsvärderaren. Det var svårt att avgöra vad som var sant eller falskt, säger de.

Disa Svensson och Tayem Alwani går båda i årskurs 6 på Gottsundaskolan och har fått prova verktyget Nyhetsvärderaren. Det var svårt att avgöra vad som var sant eller falskt, säger de.

Foto: Anna Bredberg

Uppsala2023-03-13 17:00

Tayem Alwani och Disa Svensson går i sexan på Gottsundaskolan. I fredags fick de testa på verktyget Nyhetsvärderaren.

– Vi fick några exempel från sociala medier där vi fick välja på en skala hur pålitligt inlägget var. Sedan fick vi också se en film om hur man kan göra när man faktakollar, till exempel bildsök, säger Disa Svensson.

undefined
Disa Svensson och Tayem Alwani går båda i årskurs 6 på Gottsundaskolan och har fått prova verktyget Nyhetsvärderaren. Det var svårt att avgöra vad som var sant eller falskt, säger de.

Nyhetsvärderaren är ett forskningsprojekt från Uppsala universitet, med bland andra Thomas Nygren i spetsen, professor i didaktik med inriktning mot historia och samhällskunskap. Verktyget har ett test där uppgiften är att avgöra sanningshalten i nio olika sociala medie-inlägg. Efter fyra nyheter får testaren feedback och instruktionsfilmer, därefter får man bevisa vad man lärt sig med resterande fem nyheter.

– Det var svårt att avgöra vad som var helt sant eller helt falskt. Allt verkade kunna vara helt sant, säger Disa Svensson.

Tayem Alwani håller med om att det var svårt, och att det tog lång tid att söka upp och granska information.

– Men det är jättebra. Det är stora saker som händer i världen just nu, och sociala medier kan påverka jättemycket, säger han.

undefined
Redan innan de provade Nyhetsvärderaren hade Tayem Alwani stött på osäker information. "Det handlade om en raket som landade på gränsen mellan Polen och Ukraina, och man skyllde på Ryssland. Men då sökte jag upp fakta för att se om det var sant."

Henrik Homlong Klarén har varit lärare i tre år, och på Gottsundaskolan som SO-lärare sedan november. Redan innan jul hade eleverna arbetat lite med media och källkritik, så det kändes naturligt att hoppa på det här initiativet, beskriver han.

– Vi gör lite källkritik hela tiden. Det går inte att prata om samhällsvetenskap utan källkritik. Världen är inte svart och vit, man måste kunna se det ur olika perspektiv.

Henrik Homlong Klarén beskriver att det som förvånade honom när han lämnade universitetsbänken för klassrummen var att "kidsen" är mycket mer på sociala medier, och ser fler saker än man tror.

undefined
"Kidsen" i dag är mycket på sociala medier och ser mer än vad man tror. Samtidigt är de väldigt medvetna om att allt inte är sant, säger Henrik Homlong Klarén.

– Mer allvarliga ämnen som Ukrainakriget är inte ens ett knapptryck bort. Det dyker upp i flödet av sig självt.

Både Tayem Alwani och Disa Svensson beskriver att de haft lite koll på källkritik sedan tidigare och att de ofta diskuterar med vänner och familj om vad som är sant i media, men att de nu får lära sig mer om vad man kan göra och tänka på när man stöter på något som inte verkar helt trovärdigt.

– Elever nu är generellt väldigt medvetna om att allt inte är sant, säger SO-läraren.

undefined
Falsk information kan spridas snabbt på sociala medier, säger Disa Svensson. "Det kan vara allt från småsaker till större saker om till exempel politiker som kan påverka."

Han beskriver hur människor är duktiga på att veta hur man ska tänka när det kommer till exempelvis en skoluppgift, men att det kan vara svårare att faktagranska i vardagen. Det gäller barn som vuxna.

– Ser man något på sociala medier i vardagen där man är osäker på trovärdigheten så har man inte samma driv att söka upp det, man bryr sig inte om det är sant eller falskt, fortsätter Disa Svensson.

Henrik Homlong Klarén beskriver hur det också förstör lite av det roliga. Ser man en bild på en treögd delfin så är det kul, oavsett om det är sant eller inte.

– Om man ska söka upp information på varje enskild nyhet...det är inte så media konsumeras nu. Det ska gå fort och vara roligt, säger han.

undefined
"Källkritik är absolut ett arbete som vi kan bli bättre på, men det upplevs som viktigt och är en central del av hur vi lär ut idag," säger SO-läraren Henrik Homlong Klarén.

Det källkritiska arbetet är under ständig diskussion, och flera klasser har fått prova olika typer av faktagranskningar. Det är alltid närvarande och en central del av dagens undervisning, men det finns absolut utvecklingspotential, säger Henrik Homlong Klarén.

– Vi borde ha mer källkritik i skolan. Sociala medier påverkar alla, avslutar Tayem Alwani.

Om källkritik

Källkritik innebär att värdera den information man tar del av. Man kan bland annat fråga sig varför informationen finns, vem som tjänar på att informationen sprids eller om informationen har utformats för att få människor att agera på ett visst sätt.

Att vara källkritisk innebär dels att förstå att vissa källor har högre trovärdighet än andra, dels att vara medveten om att avsändare av information har ett syfte.

Källkritikens dag inrättades 2017 och infaller den 13 mars.

Källa: Krisinformation

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!