I de officiella siffrorna, som presenteras i årsredovisningar och månadsrapporter, syns bara en marginell minskning av bemanningspersonalen. En snabb blick på de siffrorna visar att det första etappmålet, att inhyrningen av personal ska minska till hälften fram till den 30 april jämfört med i höstas, ligger långt borta.
Men de officiella siffrorna visar inte hela bilden. Anette Skoglund, tillförordnad områdeschef vid Akademiska sjukhuset, säger att det finns en eftersläpning i statistiken eftersom de visar hur mycket som fakturerats respektive månad, inte vilken månad som den inhyrda personalen faktiskt arbetat.
– Nedtrappningen följer planen. Just nu ligger vi till och med lite bättre än prognosen. Snart kan man se att även de officiella siffrorna börjar sjunka, säger Anette Skoglund.
Tidigare har det varit en i princip obruten ökning av antalet hyrsköterskor vid Akademiska sjukhuset sedan 2016. Man kan fråga sig varför det nu gått mycket bättre än de tidigare årens försök att minska beroendet av hyrpersonal.
– Att man nu nationellt gör samma sak, med de nya nationella avtalen, har hjälpt oss. Vi har också jobbat med att prioritera den egna personalen vid schemaläggningen, säger Anette Skoglund.
De nationella ramavtalen har tagits fram av Sveriges Kommuner och Regioner och innebär att priset för bemanningspersonalen har sänkts. De nationella priserna innebär också att bemanningsföretagen inte längre kan spela ut sjukhusen mot varandra.
Kvinnosjukvården, där bland annat förlossningsavdelningen och gynekologavdelningen ingår, har lyckats få bort all sin inhyrda personal. Vid avstämningen i höstas fanns här inhyrd personal motsvarande nio heltidstjänster.
Sofia Nordgren, avdelningschef vid gynekologavdelningen, säger att arbetsmiljöarbetet varit viktigt men kan annars inte peka på någon enskild punkt varför de lyckats fasa ut all hyrpersonal.
– Vi har en annan strategi för schemaläggningen. Jag kan inte säga hur mycket det har påverkat. Men det har blivit en mer stabil sjuksköterskegrupp, säger hon.
Det innebär att man på avdelningen gått ifrån modellen med önskescheman. I stället har personalen angett när de absolut vill vara lediga.
Matilda Edvardsson, sjuksköterska, håller med om att arbetsgruppen blivit stabilare.
– Jag tycker det känns som att alla engagerar sig mer, säger hon.
Hanna Wærnér, biträdande områdeschef vid kvinnosjukvården, säger att även om hyrpersonalen nu är nere på noll så finns en oro inför sommaren.
– Sommaren är jättesvår varje år, framför allt inom förlossningen, säger hon.
Det är dock inte alla avdelningar som lyckats lika bra. Akutmottagningen fyller fortfarande schemat med flera inhyrda sjuksköterskor. Vid den senaste avstämningen, strax efter påsk, jobbade inhyrd personal motsvarande 23,5 heltidstjänster på akuten, det i en arbetsgrupp som enligt budgeten består av 55 sjuksköterskor.
– Eftersom vi inte kan stänga några vårdplatser har vi en modifierad plan för utfasning. Vi ska minska med 30 procent till maj, säger Madeleine Ödman, avdelningschef på akutmottagningen.
Utifrån den planen går det bra även på akuten, säger hon.
– Vi har anställt närmare 20 sjuksköterskor under våren, samtidigt som färre har slutat. Det är något vi inte kunnat göra på åratal, säger hon.
Enligt Madeleine Ödman har arbetsmiljön också blivit bättre på akuten.
– Vi kanske inte är i det önskvärda läget hela tiden. Men det är en klar förbättring jämfört med hela 2023. Personalen kan delvis få den återhämtning de behöver, säger hon.
I det centrala arbetet med att fasa ut hyrpersonalen har man haft viss hjälp av att det vid utgångspunkten var ett ovanligt högt utnyttjande av hyrpersonal på sjukhuset, motsvarande 309 heltidstjänster. Genomsnittet över 12 månader vid samma tid var 266. Det innebär att målen vid avstämningsdagarna också hamnar på en något högre nivå.
För att följa utvecklingen i realtid har sjukhusets alla avdelningar varje vecka rapporterat in antalet inhyrda timmar. Veckan efter påsk hade man nästan nått den halvering som är målet till den 30 april. Under projektperioden från oktober fram till i dag har man också lyckats anställa 90 fler sjuksköterskor än vad som slutat under samma period.
Omräkningen av de inhyrda timmarna till heltidstjänster har dock gjorts med 40 timmars arbetsvecka, och ett år utan semester. Det innebär att man i praktiken behöver anställa fler sjuksköterskor än det antal hyrsköterskor som fasas ut.