Kristina Gelin har fått mer regelbundna migränattacker efter att de tvingades in i en rättsprocess med grannen.
Patrik Hollman och Kristina Gelin går runt på tomten till den vita villan i mexitegel. För ett och ett halvt år sedan gjorde de verklighet av drömmen om ett gemensamt boende och sålde sina båda hus för att köpa detta hus i Norby. Här skulle alla barn och bonusbarn få ett gemensamt hem och här skulle de kunna bli gamla tillsammans. Men i januari, efter bara ett knappt år i huset, började drömmen förvandlas till en mardröm.
– Vi fick en vattenläcka och skulle då byta ut vatten och avloppsrören som går under tomten, berättar Kristina Gelin.
I köpebrevet till huset, som UNT tagit del av, finns ett servitut från 1959 på att huset får nyttja grannens mark för att nå sin anslutningspunkt till det kommunala VA-systemet, eftersom huset inte har någon egen. Patrik och Kristina berättade om de trasiga rören för sin granne eftersom de skulle behöva gräva upp rören även en till två meter in på grannens tomt. Grannen reagerade då skarpt.
– De sa nej till att låta oss byta rören och hävdar att servitutet inte är giltigt. Grannen stämde oss sedan i tingsrätten för att vi har rören olovandes på deras mark.
Tre miljoner kan Kristina Gelin och Patrik Hollman tvingas betala för ett nytt VA-system de inte vill ha.
Det finns alltså ett servitut mellan fastigheterna men det är inte registrerat i fastighetsregistret med grannens medgivande. Ett servitut som inte är registrerat kan vara giltigt ändå, under förutsättning att grannen fått veta av sin säljare att det finns ett servitut, vilket säljaren är skyldig att informera om. Grannen hävdar dock att de inte fått någon sådan information.
– Vi fick till i början på maj i år på oss att koppla bort rören. När vi inte gjorde det stämde de oss och nu pågår tingsrättsprocessen, berättar Kristina Gelin.
Grannen yrkar även på att Kristina och Patrik ska betala ett löpande vite på 100 000 kronor i månaden för varje påbörjad kalendermånad som rören inte har kopplats bort efter att domen trätt i kraft.
Tomten till huset är full av berg, vilket gör att det måste sprängas om de ska installera en ny anslutning för vatten och avlopp.
För att komma vidare ur Moment 22-situationen har Patrik och Kristina ansökt om ett så kallat officialservitut. Det är ett servitut som kan utfärdas från lantmäteriet i särskilda fall även om den ena parten inte vill.
Deras ärende har avslagit både hos lantmäteriet och Mark- och miljödomstolen.
– I och med att vi hade en anslutningspunkt säger Uppsala Vatten att de inte har någon skyldighet att byta ut den. Men eftersom vi inte får använda den för grannen så måste vi ordna och bekosta en ny anslutningspunkt. Och det här kommer Uppsala Vatten inte att vara med och finansiera, säger Kristina.
Hon stegar upp en sträcka på 40 meter på deras tomt från rören ut till en punkt precis utanför ingången till tomten. Om de skulle tvingas anlägga en ny punkt för anslutning till VA skulle hela denna sträcka behöva sprängas eftersom tomten ligger på berg.
Kristina och Patrik har tre hemmaboende barn och två personer som hyr in sig i huset. Nu kan alla sju bli utan bostad.
– Vi måste alltså själva ordna och bekosta hela flytten inklusive borttagning av den gamla anslutningspunkten på grannens tomt, säger Kristina.
Grannen som stämt Patrik och Kristina förklarar varför de stämt dem i ett mejl till UNT:
"Det är ledningar på vår fastighet som vi inte hade vetskap om och som inte heller tillhör oss. Det finns en risk att ledningarna springer läck och skadar bl.a. vår bostadsbyggnad vilket skulle ge stora negativa konsekvenser.
Det kan nämnas att ledningarna kan påverka nybyggnation, möjligheterna att bedriva underhåll och reparationer och därtill även fastighetens värde negativt. Det är såklart av stor vikt för oss som fastighetsägare att veta vad som finns nedgrävt inom den egna fastigheten.
Kristina Gelin och Patrik Hollman köpte ett hus som hade ett servitut som inte var registrerat i fastighetsregistret.
För oss känns det självklart att ägarna till ledningarna både vill och ska ha sådana ledningar placerade på sin egen fastighet. Eftersom det saknas rätt, genom servitut, att ha ledningarna på vår fastighet har vi valt att ta ärendet till tingsrätten för prövning."
Kristina Gelin har även kontaktat de personer som sålde huset till grannarna och frågat varför hon inte informerat om servitutet, men säljaren säger att hon inte vill svara på det.
Kristina och Patrik har anlitat experter på området som räknat ut att förflyttningen av anslutningspunkten kan komma att kosta dem cirka tre miljoner kronor.
– Det här börjar äta sig in i måendet nu. Man sover sämre och vi har jobbat med detta nästan alla helger och kvällar sedan i januari. Vi skulle ju aldrig köpt det här huset om det inte hade haft ett fungerande avloppssystem, säger Kristina Gelin.
Patrik och Kristina har nu överklagat ärendet till Mark- och miljööverdomstolen.
Kristina Gelin och Patrik Hollman hade aldrig köpt huset i Norby om de hade vetat att det fanns osäkerhet kring avtalen för hur de får använda avlopp och vatten.
Andreas Jansson är utredningsingenjör på VA-nät på Uppsala Vatten, och eftersom detta är ett pågående ärende i tingsrätten kan han inte svara på frågor om det enskilda fallet. Men det som gäller generellt för anslutningspunkt är att Uppsala Vatten är ansvarig för att det finns en sådan i direkt anslutning till varje bostad i tätbebyggelse. Det finns dock undantag när det finns särskilda skäl för en annan placering av punkten.
– Det kan bero på att det är mer fördelaktigt för fastighetsägaren på grund av fastighetens geologiska förhållanden. Om det exempelvis finns berg på tomten. Då kan det uppkomma situationer när fastighetsägaren vill ha en annan placering och då ska vi ta hänsyn till fastighetsägarens synpunkter.
Detta är gissningsvis vad som skett med en tidigare ägare till Patriks och Kristnas hus som då 1959 placerade anslutningspunkten på grannens tomt där det är mindre bergigt.
Andreas Jansson är utredningsingenjör på VA-nät på Uppsala Vatten och förklarar vad som gäller kring VA-system för den som äger ett hus.
Så hur kan de som äger ett hus tvingas betala 3 miljoner för ny anslutningspunkt när de inte själva vill byta? Enligt Andreas Jansson byter Uppsala vatten bara anslutning till vatten och avlopp på initiativ från fastighetsägaren.
– Och vill fastighetsägaren flytta punkten så får denne stå för vad det kostar.
I det här fallet vill ju inte fastighetsägaren som vill byta punkt, utan tvingas för de är stämda och för att ni sagt att det går att byta.
– Jag har inte har några uppgifter på att vi har sagt det till Lantmäteriet.
I ett samrådssvar mellan Uppsala Vatten och Lantmäteriet skriver emellertid Andreas Jansson: "Aktuell fastighet kan få nya förbindelsepunkter i fastighetens omedelbara närhet (...)".
Den 8 november har Kristina Gelin och Patrik Hollman en muntlig förberedelse i tingsrätten.
– Förlorar vi det här är vi sju personer som inte har någonstans att bo. Vi har inte tre miljoner, vi kan inte låna och vi kan inte sälja ett hus utan vatten och avlopp. Samtidigt kan man inte bo i ett hus som inte har det, säger Kristina Gelin.