Sedan 1990 har utsläppen av växthusgaser i riket minskat med cirka 26 procent till 53 miljoner ton under 2017. Kurvan har varit oavbrutet nedåtgående under perioden men för 2018 visar preliminära siffror en uppgång på ungefär en procent.
Regeringens mål är att utsläppen ska vara nere på noll senast år 2045. Hur ska det bli möjligt?
Johannes Morfeldt, klimatanalytiker på Naturvårdsverket, säger att utsläppen redan pressats rejält inom vissa sektorer och att det där kan vara svårt att göra så mycket mer. Det gäller bland annat uppvärmning av lokaler där olja ersatts av fjärrvärme och el.
– Men för bland annat transporter har inte omställningen kommit tillräckligt långt. Det behövs fler fossilfria fordon och effektivare transporter, exempelvis att gods fraktas med järnväg och att människor åker kollektivt eller cyklar i stället för att ta bilen, framhåller Johannes Morfeldt.
Han tror att målet om nollutsläpp till 2045 är realistiskt.
– Naturvårdsverket har tagit fram underlaget för regeringens första handlingsplan för klimatet vilket kommer att presenteras i höst. Hur klimatmålen kan uppnås är väl underbyggt genom omfattande utredningar, säger han.
Johannes Morfeldt påpekar att det finns en rad klimatverktyg att ta till i form av exempelvis ny teknik inom industrin, skärpt handel med utsläppsrätter och ett hållbart skogsbruk som kan suga upp koldioxid.
Liksom i övriga landet har minskningen av växthusgaser i Uppsala bromsat in och i stället har kurvan vänt svagt uppåt den senaste tiden. Ökad torveldning för att framställa mer fjärrvärme under kalla vinterdagar är en förklaring.
För att komma framåt i klimatarbetet har 37 aktörer bildat nätverket Uppsala klimatprotokoll. Bland medlemmarna finns bland annat kommunen, Region Uppsala, de båda universiteten och flera företag. De har sammanlagt 38 000 anställda, vilket motsvarar en tredjedel av Uppsalas arbetskraft.
Alla deltagare i klimatprotokollet har antagit ett antal utmaningar för att sänka sina utsläpp av växthusgaser.
För kommunens del handlar det exempelvis om att minska fossilutsläppen från den egna fordonsparken. Av de fordon som ägs av Uppsala kommun är idag sju av tio fossilfria. Målet är att hela kommunens fordonspark ska vara fossilbränslefri nästa år.
En annan utmaning i klimatprotokollet är att bygga mindre i betong och mer i trä. En av nätverkets medlemmar, fastighetsbolaget Vasakronan, ska uppföra ett sju våningar högt trähus vid Resecentrum. Det väntas bli Sveriges största kontorshus i trä när det är färdigställt år 2021.
Enligt Uppsala kommuns klimatstrateg Björn Sigurdson har klimatprotokollets medlemmar sänkt sina klimatutsläpp med totalt 10 procent de senaste två åren. Nu höjs målen ordentligt.
– Vi ska försöka uppnå det som forskarna säger är nödvändigt, det vill säga att utsläppen måste halveras till år 2030. Det innebär att de som ingår i klimatprotokollet ska få ner sina utsläpp med 10–14 procent per år, säger Björn Sigurdson.
– Det är en gigantisk utmaning. Ska det vara möjligt måste till exempel transporterna bli fossilfria. Det kan ske genom övergång till fordon som drivs med bland annat el och biobränslen.
På det globala planet verkar det vara en bit kvar till fossilfrihet. Enligt Internationella energirådet IEA uppgår den globala oljekonsumtionen till 1,1 miljoner fat per dygn. Nästa år väntas siffran stiga till 1,3 miljoner fat.
Under 2018 uppgick de globala utsläppen av växthusgaser från fossila bränslen till cirka 19 miljarder ton. Det är den högsta siffran som någonsin uppmätts. Det innebär en ökning med 14 procent sedan 2008 och siffran stiger i allt snabbare takt, visar statistik från IEA.
Man brukar räkna med att varje person i Sverige ger upphov till tio ton växthusgaser per år från de varor och tjänster som vi konsumerar. Enligt FN:s klimatpanel måste siffran ner till ett ton per person på jorden senast år 2050 om målet på max 1,5 grader varmare klimat ska uppnås.
Det skulle alltså innebära en krympning av utsläppen med 90 procent per person i Sverige. Vad kan då den enskilde göra?
Naturvårdsverkets Johannes Morfeldt nämner tre saker:
Använda miljövänligare transporter, äta mindre rött kött och se till att bostaden inte drar för mycket energi vid uppvärmning.