Frilansjournalisten Göran Engström har besökt Afghanistan ett tjugotal gånger sedan 2006 och var där senast i våras. Han har bland annat följt upp hur det gått för ett tiotal afghaner som återvänt till landet sedan de nekats uppehållstillstånd i Sverige.
Göran Engström vill nyansera föreställningen av säkerhetsläget i Afghanistan.
– I Sverige finns en bild av att afghaner som tvingas återvända dit dör så fort de landar. Men i Kabul kan man leva ett ganska normalt liv.
– Där förekommer visserligen attacker från självmordsbombare men det bor runt fyra miljoner människor i Kabul och risken att drabbas är ganska liten.
Samtidigt framhåller Göran Engström att det är riskabelt att vistas i många provinser till följd av strider mellan regeringsstyrkor och bland annat talibaner.
Extra problematiskt är det för folkgruppen hazarer. Många afghaner som flytt till Sverige är just hazarer. Merparten av dem är shiiter vilket kan motivera angrepp från de sunnimuslimska talibanerna.
Enligt Göran Engström finns det dock ett par provinser han bedömer som relativt säkra för hazarer.
För ensamkommande existerar även andra svårigheter än rent säkerhetsmässiga när de utvisas till Afghanistan.
– Många saknar nätverk och då kan det vara svårt att få jobb. Risken finns att de fångas upp av kriminella gäng eller hamnar i missbruk.
Migrationsverket gör i stort sett samma bedömning som Göran Engström när det gäller säkerhetssituationen i Afghanistan. Den betecknas av myndigheten som allvarlig men varierande mellan olika provinser.
Det innebär att alla från Afghanistan som söker asyl i Sverige inte beviljas uppehållstillstånd. Säkerheten måste vara mycket allvarlig, exempelvis som i Syrien, för att samtliga från ett visst land ska få stanna i Sverige.
I fjol avgjorde Migrationsverket cirka 5 400 asylansökningar för ensamkommande unga från Afghanistan. Åtta av tio fick uppehållstillstånd.