Putin förstår att omvärlden uppfattar folkomröstningarna som bluff, menar Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet. "Men syftet är ingen sådan legitimitet, utan att skapa politiska hot inför fortsättningen av kriget."
Svar just nu
Ukraina har den senaste tiden haft stora militära framgångar i ryskockuperade regioner i östra delen av landet. Tidigare i veckan kom Rysslands svar: att mobilisera 300 000 fler soldater samt att anordna "folkomröstningar" i de ockuperade områdena om att bli en del av Ryssland.
– Putin vill kunna hävda att områdena är en del av Ryssland, och på så sätt höja tröskeln för Ukraina att ta tillbaka områdena samt för andra länder att hjälpa Ukraina. Ryssland kan då hota med alla medel för att försvara ryskt territorium, säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning vid Uppsala universitet.
Och med alla medel menar de kärnvapen?
– Ja, Ryssland hotar ju med det. Det har de gjort tidigare i historien också, men nu är situationen farligare eftersom det redan pågår ett stort krig där det går väldigt dåligt för Ryssland. Det här är en tydlig upptrappning av konflikten som höjer insatserna.
Hur troligt är det att Ryssland skulle använda kärnvapen?
– Sannolikheten är väldigt låg. Men man får väl säga att risken ökat något, från extremt låg till väldigt låg. Att använda kärnvapen vore att bryta mot ett starkt tabu, även för ett land som begått fruktansvärda krigsbrott. Inte heller mindre kärnvapen är sannolikt, eftersom risken är så stor att det hela eskalerar – man vet ju inte hur motståndaren svarar.
Vad finns det för typ av kärnvapen?
– Det finns mindre, så kallade taktiska, kärnvapen som används på slagfältet för att exempelvis slå mot en militärt viktig flygplats. Men jag har svårt att se vad som skulle vara syftet med det. En annan typ av begränsat användande är kärnvapen över havet eller en öken, som ett hot eller symbolhandling. Sedan finns även strategiska kärnvapen, som går att avfyra från långt håll och som riskerar att leda till ett totalt kärnvapenkrig.
Risken för att Rysslands president Vladimir Putin skulle använda kärnvapen är mycket liten, menar Uppsalaprofessorn Erik Melander. "Att använda kärnvapen vore att bryta mot ett starkt tabu, även för ett land som begått fruktansvärda krigsbrott", säger han.
Vilka länder skulle Ryssland attackera med kärnvapen?
– Troligen andra kärnvapenländer, för att försöka slå ut deras kärnvapen, städer, fabriker och hamnar. Sannolikt riktas inga kärnvapen mot Sverige, men man kan tänka sig att det kommer strålning hit liknande Tjernobyl. Och blir det totalt kärnvapenkrig med atomvinter är följderna fruktansvärda för alla människor.
Vilka är följderna?
– Om alla USA:s och Rysslands kärnvapen används är uppskattningen att hundratals miljoner människor skulle dö. Många stora städer skulle utraderas. Man befarar att det skulle bli så mycket sot i atmosfären på grund av alla bränder att det skulle blockera solen, vilket skulle innebära att jordbruket slås ut med massvält som följd. Men ett totalt kärnvapenkrig är helt osannolikt. Det finns det ingen som tror på, för ett sådant krig kan ingen vinna.
Okej, så kärnvapen är inte troligt. På vilka andra sätt kan Ryssland hämnas på länder som hjälper Ukraina?
– Genom olika former av terrorism och cybersabotage. Men frågan är till vilken kapacitet, ännu har man ju inte visat någon större förmåga.
”Det är en extremt farlig situation, med risk för att det blir värre innan det blir bättre”, säger Erik Melander, professor i freds- och konfliktforskning på Uppsala universitet och föreståndare för Alva Myrdalcentret för forskning om kärnvapennedrustning.
Kommer Ukraina att backa från de här områdena, efter Putins hot?
– De verkar inställda på att försöka ta tillbaka områdena. Men det har funnits olika uttalanden om förhandlingar, så det kan hända att det blir någon form av vapenvila.
Finns det något folkligt stöd i de här regionerna att tillhöra Ryssland?
– Det finns säkert enstaka individer, men väldigt marginellt. Upproren som började i östra Ukraina var orkestrerade från Ryssland. Nyligen kom rapporter om att ryska lärare flyttats dit för att undervisa barnen och ge dem en rysk uppfostran.
Hur kommer kriget att sluta tror du?
– Det är svårt att se hur det ska sluta på ett bra sätt för Ryssland. Det kan bli en frusen konflikt som pågår under många årtionden om den här regimen eller en liknande sitter kvar. Idéerna om den ryska världen, en slags fascistisk tanke, verkar sitta djupt. Men det skulle också kunna utbryta oroligheter i Ryssland, kanske ett inbördeskrig.
Varför inbördeskrig?
– Den mobilisering Ryssland nu försöker göra, med 300 000 fler som ska ut i kriget i en första omgång, är väldigt impopulär. Mobiliseringen förefaller desperat och det är tydligt att Ryssland är väldigt pressat. Eftersom man i hög grad verkar rikta in sig mot etniska minoriteter kan de till slut vända sig mot Ryssland. Om landet faller sönder kommer det troligen utbryta maktkamp mellan olika grupper.