På tisdagen inleddes en hungerstrejk vid asylboendet i Ribbingebäck väster om Uppsala. Flera boende vittnar om att de försökt kommunicera med boendets ledning och Migrationsverket om de brister som finns, men inte fått tydliga svar.
På onsdagseftermiddagen samlades cirka 50 boende i en av de gemensamma salarna för att berätta om de problem de upplever vid asylboendet.
– Det bor nästan 70 barn här som måste få börja i skolan omgående. Många av dem har inte kunnat gå i skolan de senaste två åren på grund av krig och oroligheter i deras hemland. Nu är de i Sverige. Här finns inget krig, ändå har de fått vänta i två månader på att få komma till skolan, säger Ammar som bor på Ribbingebäcks asylboende och är drivande i protesterna.
Men skolfrågan är endast en del av den massiva kritik som de boende på onsdagen lämnade in skriftligt till Migrationsmyndigheten. En annan viktig fråga är den isolering som många upplever.
– Det finns ingen kollektivtrafik och det är 6 kilometer till närmaste mataffär som ligger i Järlåsa. Det är också dit man måste ta sig för att ta bussen till Uppsala. Det gör att det är väldigt omständligt att ta sig till sjukvården, kyrkan eller moskén, säger Ibrahim som också deltar i hungerstrejken.
De boende påtalar att de bor väldigt trångt. I flera rum bor mellan sex och åtta personer.
– Jag och min fru bor i ett litet rum med fem barn. Precis utanför dörren ligger en sal för sociala aktiviteter, vilket gör att det blir svårt att sova och skapa lugn och ro för barnen, säger Walid Abdelhalim.
Mattias Hellström som är verksamhetsansvarig vid Ribbingebäcks asylboende, menar att boendet uppfyller Migrationsverkets krav och man arbetar för att skapa en så bra miljö som möjligt.
– Det stämmer att det sover många personer i vissa rum, men det är inte som vi rår över. Verksamheten är upphandlad och godkänd av Migrationsverket, som också gör besök en till två gånger i veckan, säger Mattias Hellström.
När det kommer till transporter hänvisar han till att det går en skolbuss till Järlåsa varje morgon som de boende kan åka med. Dessutom finns en minibuss som vid tillfällen kan användas för att transportera boende till närmsta busshållplats, apotek, mataffär eller ungdomsgård.
Angående skolan håller han med de boende om att det är olyckligt att barnen fått vänta så länge.
– Jag tror att det skulle vara väldigt bra för barnen att få börja skolan så fort som möjligt, både för att få struktur i vardagen och ett socialt sammanhang. Det är kommunens ansvar, men jag driver på så gott jag kan för att få till en snabb lösning, säger Mattias Hellström.
Cecilia Forss som är ordförande i barn- och ungdomsnämnden menar att man från kommunens sida jobbar för fullt för att ordna skolplatser för barnen på Ribbingebäcks asylboende.
– Förhoppningsvis kommer de kunna börja någon slags undervisning redan nästa vecka. De ska komma till en riktig skola så snart vi har platser, men till en början kommer vi antagligen att hålla undervisning på plats i Ribbingebäck.
Hon är i dag kritisk till Migrationsverkets hantering.
– Hade Migrationsverket meddelat oss tidigare om att dessa människor skulle anlända skulle vi haft skolplatser färdiga direkt när barnen anlände, säger Cecilia Forss.
Migrationsverket svarar att det är en mycket pressad situation.
Jag är inte insatt i just det här boendet, men vi har tagit emot över 67 000 asylsökande i år och vi måste ordna tak överhuvudet åt merparten av dessa. Behovet av boenden är väldigt stort vilket lett till att vi flera gånger i år har behövt gå ut och direktupphandla boendeplatser. Situationen är inte optimal, säger Pierre Karatzian.
- Generellt så kan vi inte kan styra över när folk söker asyl. Vi kommunicerar så gott vi kan med kommunerna, men ibland sker saker väldigt hastigt och då hinner vi inte informera så långt i förväg.
På onsdagskvällen meddelar de protesterande vid asylboendet i Ribbingebäck att de avbryter hungerstrejken i vänta på svar från Migrationsverket, men att de återupptar strejken om inte situationen förbättras omgående.
*fotnot: Flertalet av de boende i Ribbingebäcks asylboende vill inte ha med sitt efternamn i tidningen eftersom de är rädda att det kan påverka deras ansökan om uppehållstillstånd i Sverige.