I höstas fick Uppsala Stadsmission 5 miljoner kronor av Uppsala kommun för att försöka hitta boendeplatser åt asylsökande ensamkommande ungdomar som fyllt arton. Detta för att de i väntan på asylbesked skulle kunna stanna och gå i skola i Uppsala i stället för att skickas till asylboenden i framför allt Norrland.
Hittills har man hittat fadderhem åt drygt 80 ungdomar. För 70 ungdomar har lösningen blivit andra typer av kollektiva boenden, framför allt i vandrarhem. De hoppas man nu hitta fadderhem åt.
– Vandrarhem är en akutlösning. Vi ser att måendet är mycket bättre för de som får bo i ett fadderhem, de får ett annat sammanhang, säger Margaretha Svensson Paras som är verksamhetschef på Uppsala stadsmission.
Dessutom tillkommer varje månad uppemot 20 nya ungdomar som antingen fyllt arton eller skrivits upp i ålder av Migrationsverket. Just nu behöver cirka 50 personer någonstans att bo. Totalt behövs hundra nya fadderhem fram till sista juni.
Enligt Margareta Svensson Paras har det överlag fungerat mycket bra i de fadderhem de hittills fått fram.
– Eftersom det handlar om tonåringar varav en del mår dåligt kunde man kanske förvänta sig en del strul, men det har varit mycket lite sådant. Blir det problem får man givetvis hjälp av oss. Och vill antingen den unge eller familjen avbryta boendet meddelar man bara det.
Vilka krav har ni på fadderhem?
– Inga alls, förutom att man ska upplåta en säng- eller soffplats. Man får träffas innan och känna sig för och bestämma regler ihop så att förväntningarna blir realistiska från bägge håll.
Fadderhem får tusen kronor i månaden från Uppsala stadsmission för sängplatsen. Om man ska bjuda på mat är något som fadderhemmen själva får bestämma.
Pengarna till Stadsmissionen är en del av det kommunbidrag som Uppsala får från staten för att ensamkommande över 18 ska kunna stanna i kommunen tills de fått ett slutligt asylbesked. Den sista juni upphör projektet och därmed även fadderhemmens uppdrag. Då ska alla ha fått besked om de får uppehållstillstånd eller inte, enligt Migrationsverket. Men många ungdomar kommer fortfarande att behöva någonstans att bo, konstaterar Margaretha Svensson Paras.
– Vad som händer efter juni vet vi inte än. Vi är rädda för att många kommer att leva som hemlösa i Uppsala.