Trenden är tydlig: andelen barnhushåll som har hund har minskat de senaste åren. Däremot ökar hundägandet bland personer över 55 år, SKK, Svenska kennelklubben
– Vi har sett den här utvecklingen under en längre tid. Det är pensionärer och folk i övre medelåldern med utflugna barn som skaffar hund och då köper man oftast en mindre ras för att ha som sällskap. Bland yngre, särskilt i storstadsområdena, har det också blivit vanligare att ha hund i stället för eller innan man skaffar barn, säger Ulf Uddman, vd i SKK, Svenska kennelklubben.
I dag går våra hundar på dagis, bär kläder, äter nattmacka och sover i våra sängar. Allt fler genomgår avancerade operationer och organtransplanteras. Matte och husse kallar sig för mamma och pappa och hunden heter Emma och Bengt. Men inte nog med det. Hundägare anlitar hundpsykologer som lär ut olika uppfostringsideologier, går på hundkaféer, firar hundens födelsedag och sörjer sin bästa vän som vore den en medmänniska när den går bort.
Är hundarna det nya barnet?
– Ja, så har det blivit för många, säger Ulf Uddman, som tror att förklaringen till den här utvecklingen ligger i att vi bildar familj allt senare. Och då kan hunden vara ett ”försöksdjur” innan bebisen kommer. För medelålders och pensionärer däremot, blir hunden en varelse att vårda, älska och ha kul med när barnen är utflugna.
Så var det för Åsa Nilsonne, psykiatriker, deckarförfattare och hundägare till två kinesiska nakenhundar. Hon blev så fascinerad av hundar när hon skaffade sin första nakenhund, att hon till och med skrev en bok om meningen med att ha hund.
– Jag träffar ofta hundägare som är i samma fas i livet som jag, barnen är utflugna och hunden har blivit en ny glädjekälla i livet. Men aldrig att den kan få samma värde eller bli viktigare än mina barn. Mitt liv går inte i kras om hundarna går bort, säger hon.
Om man har hund tar man däremot på sig ett stort ansvar för en individ, menar hon.
– Därför behöver du vara lyhörd för din hunds behov. I det ligger ett stråk av egoism. Jag påverkas negativt när mina hundar inte mår bra. Så ju bättre hunden har det och ju mer engagemang jag lägger på min hund, desto mer glädje kan hunden överföra till mitt eget liv, säger Åsa Nilsonne.
Att ha hund hjälper henne också att leva mer här och nu, tycker hon.
– De förankrar mig i nuet i stället för att jag ska gå omkring och tänka på det som varit.
Att hundar är en genväg till känslorna och bidrar till större livskvalitet har visat sig i studier där forskarna låtit människor klappa en hund. Närheten till djuret frigör oxytocin, ett må-bra-hormon som får blodtrycket och pulsen att sjunka.
– Om man inte har ett barn eller en partner att krama, kan man gosa med en hund. Men där tycker jag att man ska tänka till innan man skaffar hund. Vissa raser är framavlade för ett visst ändamål och är inte så kelsjuka som andra raser, säger Åsa Nilsonne.
I dag talar hundexperter om riskerna med att vi förmänskligar våra husdjur och inte låter hunden få sina grundläggande behov tillgodosedda, som motion, hjärngympa, mat och sömn.
Samtidigt forskas det också en hel del på hundars tankar och känslor. De nya forskningsrönen avslöjar att hunden kan och vet mer än vad man hittills trott. Hundens hjärna ser till exempel nästan likadan ut som människans. Det är samma delar av hjärnan som aktiveras när hundar såväl som människor blir glada, ledsna och arga.
Ett annat exempel är hundars drömmar. Forskarna har sett att hundar drömmer olika sorters drömmar, även mardrömmar, beroende på vilka delar av hjärnan som aktiveras i sovande tillstånd.
Det finns därför anledning att tro att hundar känner det vi känner, även om de inte kan tala om det på vårt språk.
Och om man nu ändå ska jämföra hunden med ett barn, har studier visat att hundar på kort tid kan lära sig över hundra ord, en inlärningsförmåga som motsvarar den hos en tvååring. Hundar kan också läsa av och följa människans peksignaler ungefär lika bra som ett treårigt barn.