Humanister gynnas av nytt regeringsförslag
Breda universitet som Uppsala och Lund hotas om förslagen i en ny utredning antas av riksdagen. Det skriver Uppsala universitet i ett yttrande.Samtidigt välkomnar humanisterna och samhällsvetarna förslagen, som ger dem mycket mer pengar i kassan.
Ett regeringsförslag vållar diskussion på universitetet.
Foto:
Regeringen vill se ett nytt system för hur pengarna ur statens årliga budget ska fördelas till utbildning och forskning vid landets högskolor och universitet. Det förslag som nu är ute på remiss har förtjänster, men också stora brister särskilt när det gäller pengar till utbildningen, menar Uppsala universitet
- Det är fullständigt idiotiskt att ge så olika förutsättningar till samma utbildningar på olika lärosäten.
Den salvan kommer från Jan-Otto Carlsson, vicerektor inom naturvetenskap och teknik.
Anslagen kommer nämligen inte att räcka till på stora och breda universitet som Uppsala och Lund, i och med att slags tak för anslagen inrättas. Förslagen gynnar i stället fackhögskolor som Kungliga Tekniska högskolan och Karolinska institutet, menar Uppsala universitet.
- Vi kommer att få minska våra utbildningar och dra ned på kvaliteten i undervisningen, säger Jan-Otto Carlsson, som säger att kritiken är bred.
- Naturvetarna vid de stora universiteten står bakom de här synpunkterna, säger Jan-Otto Carlsson.
Utredningen förslår dramatiska anslagsökningar till humaniora och samhällsvetenskap, som skulle kunna få uppemot 80 procent mer per student och läsår. Den kraftiga höjningen är märklig, och utredningen har ett snedvridet fokus mot just de områdena, tycker Jan-Otto Carlsson.
- Alla har känt av urholkningen av anslagen, men medan vi fått en treprocentig höjning har de fått en höjning med 14 procent sedan 1992, säger han.
Mycket kritik har riktats mot att studenter inom humaniora och samhällsvetenskap får alldeles för lite undervisningstid. Skälet har angetts till bristen på pengar. Men det är något som inte stämmer, säger Jan-Otto Carlsson.
- Företagsekonomi och matematik får samma summa pengar per student. Ändå har matematik tre gånger mer undervisningstid, säger han.
Hans vicerektorskollega inom humaniora och samhällsvetenskap, Lars Magnusson, tycker dock att det är på tiden med en rejäl höjning av anslagen.
- Vi vill ju helst se en kraftig höjning åt alla. Men det här är väldigt bra för oss och vi kunde tänkt oss att vara mycket mer positiva i universitetets yttrande, säger han.
Han tycker att naturvetarnas och medicinarnas oro ännu saknar grund.
- Det är hypotetiska antaganden om en utslätning av anslagen, säger han.
Utredningen vill i övrigt se mer självständiga universitet, dit pengar till forskningen fördelas mer efter kvalitet och prestation än i dag. Det innebär mer konkurrens om pengarna mellan landets lärosäten och välkomnas av Uppsala universitet, som är framgångsrikt i ansökningarna om forskningspengar hos exempelvis Vetenskapsrådet.
Därför anser sig Uppsala ha goda chanser att bli en vinnare även när anslagen ur riksdagens årsbudget fördelas efter kvalitet och prestation.
Så jobbar vi med nyheter