''Humanister bör göra uppror''
Landets humanister bör nog göra uppror. Det säger Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia och vicerektor vid Uppsala universitet. Syftet skulle vara att visa att den humanistiska forskningen är viktig, menar han.
— Det brann och osade om frågorna om humanioras framtid. Så att välja tema var inte svårt, säger Gunnel Cederlöf, vetenskaplig ledare för samarbetet mellan fakulteterna.
Varför är då framtidsfrågorna så heta för landets humanistiska forskare, och varför manar en av Uppsala universitets företrädare till uppror?
— Vi behandlas styvmoderligt av de politiska beslutsfattarna och de som fördelar de stora forskningsanslagen. Flera exempel visar det, säger Lars Magnusson.
När Vetenskapsrådet tidigare i år fördelade 1,4 miljarder kronor till ett antal starka forskningsprojekt i Sverige gick inte en enda krona till forskning inom humaniora. Det statliga bidraget per student är i genomsnitt ungefär dubbelt så stort för en student inom teknik och naturvetenskap som för en student inom humaniora.
- Den här fördelning är helt ålderdomlig och innebär en nedvärdering av humanvetenskaperna. Till viss del förklaras det av dyr apparatur. Men i stort så arbetar de som vi, framför datorer, säger Lars Magnusson.
Gunnel Cederlöf menar att humaniora inte har den ställning i samhället i dag som den skulle behöva ha för att stora, tunga beslut ska bli bra.
— Alla beslut, även om medicinska eller tekniska lösningar, måste vara förankrade i en god samhällsanalys. Men i dag ser beslutsfattare inte värdet av den humanvetenskapliga forskningen, säger hon.
Men de stundande temadagarna ska inte ägnas åt självömkan..
— Nej, det här är en inre samling där vi ska tala och resonera om var vi står i dag, var våra styrkor finns, säger Gunnel Cederlöf.
Ansvaret för situationen ligger dock inte bara på beslutsfattarna. Forskarna har ett eget ansvar. Det menar Sven Jungerhem som arbetar med forskningsfinansiering av bland annat humaniora vid Uppsala universitet.
— Forskare inom humaniora får alldeles för lite pengar i dag, så är det. Men de är generellt sett dåliga på att tala om vad deras forskning betyder för omgivningen, säger han.
Lars Magnusson tror att forskarna inom humaniora i ökad grad skulle behöva ägna sig åt angelägna ämnen. Själv arbetar han med klimatfrågan.
— Varför ändrar vi inte vårt leverne trots att den naturvetenskapliga forskningen tydligt visar att vi borde. Jo, därför att samhället är motsträvigt. För att förstå de processerna behövs samhällsvetenskaplig och humanistisk forskning, säger han.
Så jobbar vi med nyheter