"Aggressiva och stundtals hotfulla unga män kom in i kulturhuset."
"Cirka 10 tonåringar bråkade och kastade stolar mot varandra."
"På grund av pågående hotfullt beteende blev personalen tvungen att låsa kulturhusets ytterdörrar."
Så lyder tre av drygt 70 incidentrapporter från Sävja kulturhus, som inkommit till kommunens samverkansenhet för ökad trygghet det senaste året.
I kulturhuset samsas bibliotek och föreningar med fritidsklubb för barn mellan 10 och 12 år samt fritidsgård för tonåringar upp till 18 år. Här finns också kafé och öppna ytor för häng – och så ligger Stordammens skola vägg i vägg.
Utmaningen med unga som periodvis "stökar" finns på flera bibliotek, enligt Uppsala kommuns högsta bibliotekschef Mohammed Mekrami.
– Men situationen i Sävja har varit exceptionell under en längre tid.
I Sävja har stöket under våren gjort att färre besökt biblioteket. Barn och ungdomar mellan 10 och 15 år ska bland annat ha förstört möbler och krossat fönsterrutor.
– Det har rent allmänt varit en nonchalans mot att följa trivselregler, med grupper av ungdomar som har som agenda att provocera och skapa oreda. För personalen har det varit en konstant oro, efter att det förkommit hot mot både besökare och personal, säger Vibeke Sjögren, chef för Uppsala kommuns östra biblioteksenhet, där Sävja bibliotek och kulturhus ingår.
För att göra personalens arbetsmiljö mer dräglig har kommunen nu tagit till en rad åtgärder.
Sedan i februari hyrs väktare in. Från april till september hålls dessutom de öppna ytorna, inklusive kaféet och det gym som finns, stängda. Aktiviteter för såväl barn som seniorer kräver nu föranmälan, och biblioteket har slutat ha kvällsöppet på vardagar.
För personalen är den tillfälliga lösningen "en andhämtning", enligt Vibeke Sjögren, som även ser att fler besökare börjar hitta tillbaka till biblioteket.
Nu ska situationen utvärderas. Från politiskt håll finns skilda åsikter om vägen framåt.
– Det här börjar spåra ur lite grann. Kulturhuset blir inte Sävjabornas angelägenhet längre, utan blir anpassat efter de som stör, säger Mattias Johansson (C), som sitter i kulturnämnden.
Han vänder sig emot att det tidigare öppna kulturcentret nu begränsas. Hans parti tycker att fritidsklubben i stället borde flyttas in till skolans lokaler.
– Då får skolan ta mer ansvar för sina elever. Eftersom fritidsklubben dragit till sig en stor del av stöket får man överväga att flytta den tills alla Sävjabor kan känna att de kan besöka kulturhuset så som det är tänkt.
Ordförande i kulturnämnden, Linda Eskilsson (MP), utesluter inte en flytt. Hon jämför med Gottsunda och Gränby, där kommunen byggt allaktivitetshus i anslutning till grundskolorna. Trots att Stordammens skola ligger alldeles intill Sävja kulturhus, tycker hon att man med allaktivitetshusen fått till en bättre samverkan med skolorna.
– Jag tror att det är det hållet vi ska gå mot i dag, med en mer uppstyrd fritid där man bokar in sig på aktiviteter. Då blir det mer fokus på aktiviteter än på häng. Det kan jag tycka är lite mer är kommunens uppgift.
Att tillfälligt begränsa tillgången till Sävja kulturhus är dock rätt väg att gå, och behövs för att hinna skapa sig en bild av utvecklingen i området, anser hon.
Är det rimligt att begränsa allmänhetens tillgång till kulturhuset och anpassa sig efter de som stökar?
– Det är klart att det är tråkigt när det är anledningen. Men fokus för kommunen har egentligen alltid varit att organiserade aktiviteter ska vara basen. Sedan pandemin har vi sett att det varit ett framgångsrikt sätt att nå ut till fler.
Och ungdomarna som stökar och gör besökare och personal otrygga – hur ska kommunen komma till rätta med dem?
Ungdomsjouren ser som ett av sina uppdrag att hjälpa fler unga att hitta något meningsfullt att göra efter skolan. Redan i dag driver de också det förebyggande projektet Mini-Sävja, som riktar sig mot mellanstadiet med syftet att tidigt identifiera barn i riskzon för att utveckla ett kriminellt beteende.
De ungdomar som nu utestängs från kulturhuset, vad kan ni göra för dem?
– Vi måste finnas där de är och lyssna in deras intressen. Och så behöver vi identifiera de som behöver extra stöd, allt från de som riskerar att hamna i droger och kriminalitet till de fall där vi behöver göra en orosanmälan till socialtjänsten, till att fånga upp särskilda behov, säger ungdomsjourens chef Hilde Wiberg.