Hoten mot Östersjän
I går kom det senaste larmet med Världsnaturfornden som avsändare. Den stöder sig på data från World Resources Institute och fastslår att Östersjön är svårare skadat av övergödning än något annat hav på jorden. Sju av de tio största döda bottnarna i världen ligger i Östersjön - och täcker tillsammans en yta på drygt 40 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar Nederländernas yta.
Huvudorsak: Utsläpp av kväve och fosfor från i första hand jordbruket.
I denna fråga samarbetar, klokt nog, Världsnaturfonden och Lantbrukarnas Riksförbund. Utgångspunkterna är skenbart motstående, men analysen gemensam. Bägge argumenterar för att Östersjön ska bli en central angelägenhet för EU. Det är EU som har den ekonomiska tyngden som krävs för att kunna ta till vara möjligheten att pressa fram tillräckligt skarpa, tvingande miljöåtgärder för att Östersjön ska kunna räddas.
Det finns mycket att göra, främst på jordbrukets område - men inte bara där. Utöver att engagera EU finns det skäl att satsa på export av miljöåtgärder inom jordbruket. Åtskilligt har skett i ett tidigare kommunistland som Polen och i de förutvarande sovjetrepublikerna Estland, Lettland och Litauen - men mycket återstår.
Sverige har minskat läckaget av kväve och fosfor i betydande utsträckning. Det handlar om odling av s k fånggrödor, som tar upp kvävet i marken och därigenom hindrar att det transporteras till vattendragen, och anläggning av skyddszoner och våtmarker. Enligt LRF skulle kväveläckaget till Östersjön minska med 25 000 ton om övriga Östersjöländer vidtog samma åtgärder.
Men så har vi då Ryssland. Detta land badar i olje- och gasinkomster, som investeras i allt möjligt (och där dessutom åtskilligt letar sig till oligarkernas fickor). En försvinnande liten del av dessa inkomster går till miljöinvesteringar. Miljonstaden S:t Petersburg längst inne i Finska viken och militärstaden Kaliningrad i det som en gång var Ostpreussen (då staden hette Königsberg) släpper alltjämt sitt avloppsvatten rätt ut i Östersjön, i stort sett - om inte helt - orenat. Kan ens EU lösa det problemet?
Så jobbar vi med nyheter